Kampanjer
DVD
Filmguiden
Filmbloggen
Vinster, förluster och åska i luften
Allvarligt, jag skulle inte kunna bry mig mindre om vem som vann VM i ishockey om jag så försökte. Sverige, Schweiz, Finland, USA... dont´ care. Melodifestival har det också varit, så pass har nyheternas rubriksättare lyckats framhäva och förmodligen har jag på radio hört något inslag, men bra musik slutade man göra (med några undantag) på 1970-talet, så I do not care! Dessutom har jag förstått att det inte längre är frågan om sång utan pyroteknik och lasershow. Fan vad du är tråkig då, konstaterade min dotter då vi inte riktigt kunde hitta ett gemensamt ämne att tala om. Jag provade med att framställa litet försiktigt en lugnare variant av musik från musiker jag gillar, Keith Emerson, Mark Bonilla i Moskow, en låt som heter Lucky Man. Gick hem först men så kom en synt med i bild och up shit creek we went. Hennes uppfattning att någon Guetta var skitbra kunde jag inte hålla med om, men så är det med generationsskillnader. Tur att vi gillar samma filmer i alla fall. Och ingen av oss gillar sport, så kvällen igår var en filmkväll där hon gick med på att bli invigd i Blade som jag plötsligt fått pippi på. Det gick allt hem.
Så idag får jag då veta att Sverige har vunnit VM mot ett land som aldrig vunnit VM, men som gör förbannat bra klockor. Bravo. En dansk vann Melodifestvalen. Det var inte många nyheter om det, inte. Magda har vunnit Mästarnas Mästare? Jag var tvungen att fråga fru A vad det var för något. Sofia är en del av familjen (kunga) och den yngsta sonen drillas för bröllop. Inte hans utan prinsessans, för hon ska ha hedersvakt och är man militär så får man göra som man blir tillsagd fastän man inte är rojalist. Jaha, det var ju bra det. Grattis, tror jag. Någon har förlorat 3 kg på en vecka. Bieber fortsätter att göra bort sig. Och så letar vi uppenbarligen efter ligg på nätet, enligt AB:s nätupplagan. Jag vet inte, jag börjar nog bli för gammal eller omodern. Senast jag letade något nyttigt på nätet var det ett schema hur man plockar isär en gammal Citroëns gaskompressor. Blev inget ligg där. Igår låg jag dock på rygg under en traktor och fick en massa sketolja på mig, om det räknas. Det var varmt och gott. Tills det började bränna. Då fick man se en halvnaken Ahlgren fara över gården mot en mer svalkande trädgårdsslang. Nåja, jag blev våt i alla fall, tolka det hur ni vill.
I Cannes samlas det allehanda filmfolk för att glo på varandra, för att se film och för att göra business. Kreti och pleti får hålla sig till sina områden och vill man ha en god inblick i vad som sker kan man köpa en tabloidtidning. De vet allt. Man delar ut filmpriset, men mesta delen av Cannes händelser sker bakom lyckta dörrar och miljarder löften ges, om vi säger så. Framtiden stakas ut av mer vetande folk och man ordnar partyn med filmtema o.s.v. Åter, gemene man får bara drömma om att få vara med. Jag har varit i Cannes 2 ggr, en gång som vilsen turist och lyckades i all vimsighet laga mig in på områden som inte var för folk i avklippta jeans och gammal MC, men någon misstog mig nog för en mer slapp tillhörande filmpersonlighet och där stod jag mitt bland bättre folk och fick rentav en glas bubbligt innan någon fattade att jag var tre meter för nära någon riktig filmstjärna och såväl jag som min MC förpassades vänligen med bestämt från området. Andra gången var jag ackrediterad, som det så fint heter. Man har viss access och har man bokat intervjuer gäller det att vara i tid och använda sin tid maximalt, för då den är slut åker man ut i en båge. Och om någon kändis har ont av paparazzon, så kan jag säga att vi vanliga frilansare hatar dem mer än herpes i näsan. Mot slutet av festivalen hade man pratat med fyra stjärnor á 5-10 minuter. Sedan fick man sig en smocka av en fotograf med för långt objektiv och för bråttom. Jag är en fredens man, men jag har inte alltid varit det. Både lins och kamerahus åkte med kraft in i ansiktet på vevaren och det blev allmänt slagsmål. Lättutrustade jag stoppade bara kompaktkameran i fickan och penna med block i andra och så kunde man leka Bruce Lee en stund. Men farbror polis var snabbt på plats, så förutom några blåmärken och en intryckt näsa blev det inte så mycket mer. Även denna gång var jag MC-bunden och på väg från Cannes stannade jag till för att peta i mig litet mat. Jag kom att prata med en annan motorcyklist som beundrade min 1972-års Honda 750 i mint condition. Vi pratade länge och väl, käkade och bytte uppgifter för artighetens skull. Jag skulle hem, han skulle till Italien och vidare till en inspelning. Vi har faktiskt kontakt nu och då och har talat om ett besök hemmavid, men om det blir av (kalendern, ni vet... full), det vet jag inte. Men om det blir av, ja, då kommer han att få vara i fred. Dessa stjärnor har det hektiskt som det är.
Nu, gott folk. Nu åskar det och jag går offline en stund.
Panikkastar sig på golvet och river i sladdar
Filmjanne
Mer i bloggen
Fler blogginläggNy karaktär i Avengers II?
Nu och då inträffar en dag som får mig att känna mig som... ja, jag vet inte. Det närmaste jag kan inbilla mig är väl apatisk, men för att vara apatisk är jag nog för rörlig i alla fall. Om det är... Läs mer
Hanks är tillbaka i storform... eller större form?
Jag kom häromdagen att tänka på Tom Hanks . För fyra miljoner år sedan - eller 1984 - kom han in i mitt medvetande i form av Rick Gassko i Bachelor Party och jag tyckte filmen var något så... Läs mer
Pegg är tillbaka i Shauns fotspår
Dagligen - och helt på grund av min egen vilja - översvämmas inkorgen med meddelanden från allehanda Magazines och tidningar, nyhetsbrev och industrinyheter samt en hel del reklam eftersom alla... Läs mer
Star Trek Into Darkness - en berättelse om vänskap
Den som har pengar och resurser kan få vikta pappersplan och myror i 3D publiken att kippa efter andan. Att J.J. Abrams haft nära 200 miljoner amerikanska dollar att leka med borde alltså synas... Läs mer
Ilska och irritation blandat med ohämmad glädje! Vanudå?
En blir ju inte riktigt klok på alla dessa lediga dagar mitt i veckan... fast det rör ju inte en egen företagares rygg - man får slita dag som natt, helg, då solen skiner och då regnet faller. Så... Läs mer
RIP Harryhausen, welcome J.J.
Aldrig får man vara riktigt glad. Solen skiner, fåglarna gallskriker och man kan nästan höra gräset knaka ur backen. Då möts man av meddelandet: Ray Harryhausen är död. Det var inte många veckor... Läs mer
Kick-Ass vs Katniss? Vem vinner? Hit-Girl naturligtvis!
Fördelen med flexibel arbetstid - vilket betyder i praktiken arbeta när du vill, sov så länge du vill, sluta jobba mitt på dagen och gör vad du vill (läs: ha panik, jobba mer än din arbetstid,... Läs mer
Det var nära ögat sa katten, sparka bonden i bakändan
Sur ser jag ut, men jag har aldrig långt till skratt. Ibland skrattar jag inombords något rysligt, men visar det inte utåt - av någon anledning. Jag tror att någon på designavdelningen har dragit... Läs mer
Död mitt i natten, sur som ättika samt RED 2
Alltså, med tanke på att det är fredag och man har lovat ypperligt väder ett par dagar framåt är jag inte alls road. Inte det minsta glad och snarare mer farlig än ofarlig ifall någon oväntad... Läs mer
Now You See Me... och my boots are on fire
Så var det då maj 2013. Tittar ut, ser ut som igår. Och igår var det en fin dag med tillhörande eldning av ris, löv och annat skit som besudlade trädgården. Tunnan bars fram och efter litet bensin... Läs mer
Nyheter
Mors dag på söndag!
