Kampanjer
DVD
Filmguiden
Filmbloggen
Demoner i bakgrunden
Dagens förkunnelse tangerar moral och vett i det generellt allmänna gebitet, men då jag fortfarande finner djup förtvivlan efter Tony Scotts nyliga flygfärd till okända orter, så låter jag mig ta friheten att öppna påsen för indämda och dämpade, svavelosande hemskheter som jag egentligen bär på mig dag in och dag ut, men får dem aldrig riktigt ur mig - för man vill ju inte såra sina kompisar, förarga sina uppdragsgivare eller reta gallfeber på läsarna hvilka representera ett bra tvärsnitt av Sveriges lärda, olärda, inhemska och utrikiska invånare. Man har lärt sig att vara sådär lagom elak, lagom snäll och så där lagom accepterande. Det är civiliserat, you see.
Men jag känner mig inte civiliserad. Inte idag! Kanske åter i morgon. Just i skrivande stund sörjer jag naturligtvis Tony Scott - en människa jag aldrig har träffat och som egentligen enbart betyder för mig anonym underhållning -, och jag saknar min lilla hund, som också for till saliga jaktmarker för några veckor sedan. Död är hemskt då det drabbar den egna trygghetssfären och självmord - oavsett orsak känns så fel mot alla andra, inte minst ens egen familj. Fan ta dig Mr. Scott!
Man jag ska berätta om ett knivstick i min rygg - inte ett som blöder blod utan en symbolisk sådan.
Jo, se härom dagen, mitt under att jag plöjde igenom The Pacific för första gången, bankas det på dörren och där står grannen med ett rätt blodigt rådjur som mött sitt öde i form av en kula några dagar tidigare och residerat sedermera i svalt utrymme, som kutym bjuder.
Ska du ha na? Du som e finne och säkert har en vass kniv.
Och så fick det bli, härute i bushen är byteshandel vanligt. Det flådda djuret fick mig att omprioritera dagens göromål en aning och efter viss slipning började jag stycka trafikfaran i lämpligare bitar. Jag kan sådana saker, för min morbror var krögare och man var liksom tvungen att lära sig redan innan mopedåldern var inne ifall man skulle ha sig en smuggelflaska till fredagen. Way to go, uncle!
Utan att gå in på de tekniska detaljerna, så hade detta djur skjutits med adekvat ammunition och således kan inte allt kött användas till humanföda. De fördärvade bitarna blir hundmat/torkad hundgodis och i jakt på slamsor på insidan stoppade jag armen in genom buken och i denna stund bankade det på dörren igen. Jo, det var öppet och in kilar kompisens 6-åriga tös och med litet lugnare steg kompisen. Flickan stannade som om hon skulle ha blivit sälklubbad i pannan och stämde sedan upp ett skrik som skulle få - och fick - härdade scenrockare att begåvas med tinnitus och migrän.
Pappa, pappa, farbror Janne är en seriemördare. Han är en Dexter!
Bilden nedan visar ganska exakt vad hon såg + blodig T-shirt och litet slafs i ansiktet. Inte värre än vad man se på CSI, Dexter, Bones, Halloween, Fredagen den 13:e, Walking Dead.... Gråt och tandagnisslan. Och uppenbar rädsla, sant som sagt.
Efter litet tvätt och renare kläder lät tösen tröstas och vid kaffedags var farbror Janne igen kompis, för det fanns glass i frysen.
Senare tyckte jag allt detta var på sitt sätt så komiskt - med en allvarlig underton - att jag smäckte ut bilden på Facebook och berättade vad som skett. Lade en liten moralfråga på toppen: Ska man ha liberala TV-regler hemma då man har småbarn under samma tak? Eller ska man sätta gränser?
Sedan glömde jag det hela, för det var inte så viktigt. Det skulle falna till en anekdot som kanske kom upp någon gång om 30 år om man får leva.
Nu kom attacken från ett håll som inte ens rådjuret - i portionsbitar i frysen - skulle ana. Kompisens fru ringde upp mig och gav en öronfull spruta spydigheter och ovett för att jag hade offentligt kritiserat deras privata hemrutiner inför hela det svenska folket. Innan jag fick en syl i vädret var jag helt enkelt tvungen att lägga på, vänta en stund, och ringa upp igen. Hon hade lugnat sig marginellt, men lovade lyssna. Jag förklarade att min FB-sida är för mina utvalda vänner och deras vänner, inte hela Sverige. Eftersom hon läst vad jag skrivit nämnde jag varken namn eller annan uppgift som pekade ut hennes familj och om jag - mellan raderna - undrar hur det kommer sig att Dexter känns igen av en 6-årig flicka och att hon associerar styckning av rådjur med seriemördare, så kan det vara på sin plats och fundera vad man smäcker på TV:n om man inte orkar sitta barnvakt själv. Inte Dexter, för helvete! Välj Nemo eller Ariel!
Och nu blev jag sur igen. Jag är inte kul när jag är sur, för jag är elak men långsint, som fru A så elegant saken uttrycker.
Sanningen att säga så är det så. Jag blir vansinnig då folk gör bedömningen, att det som jag som vuxen tål att se går säkert lika bra för mina barn att skåda. Jag tog ju ingen skada, så varför skulle lilla Ulla-Einar göra det? Åldersgränserna finns där av en orsak och de är i sig liberala nog, tycker jag personligen. En 18-årsgräns skulle inte skada alls! Man vet inte hur olika människor reagerar innan något extremt sker.
Tony Scott hade säkert sina orsaker som motiverade honom mer än livet (spekulationer skiter jag i), min hund hade ont och jag tvangs ta beslutet, och hela tiden sker saker som vi inte förstår eller kan sätta ens ord på, så hemska och vansinniga som de är. Men de påverkar oss alla.
Jag sitter inte här och påstår att blodiga filmer och liberala filmhållningsregler alltid leder till att ungarna förstörs i själ och kropp, men ansvaret ligger ju inte på barnen utan föräldrarna. Alltid! Och det är bättre att inte chansa, för en av dessa små tuffingar kan ha lättåtkomliga demoner fladdrandes i bakgrunden. Och nu vet hela Sverige det som tidigare bara var en anekdot på en community. Idiot!
Osar för en gångs skull
Filmjanne
Mer i bloggen
Fler blogginläggAllt väl på filmfronten... just nu. Ny Wolverine trailer. Och Riddick!
Konstigt - egentligen - man vet att trender kommer och går och att t.ex. superhjälteexploateringen med tiden kommer att trappas ner, men så länge som publiken sväljer vad man bjuder på, så länge... Läs mer
I Europa finns ett hav och ingen reklam... tror jag
Igår kväll zappade jag igenom TV-utbudet i några timmars tid och konstaterade att fy fan vilket skit som visas på dumburken idag. Och det som inte är Cajun Pawnstars, idioter som kör lastbil på... Läs mer
Vinster, förluster och åska i luften
Allvarligt, jag skulle inte kunna bry mig mindre om vem som vann VM i ishockey om jag så försökte. Sverige, Schweiz, Finland, USA... dont´ care. Melodifestival har det också varit, så pass har... Läs mer
Ny karaktär i Avengers II?
Nu och då inträffar en dag som får mig att känna mig som... ja, jag vet inte. Det närmaste jag kan inbilla mig är väl apatisk, men för att vara apatisk är jag nog för rörlig i alla fall. Om det är... Läs mer
Hanks är tillbaka i storform... eller större form?
Jag kom häromdagen att tänka på Tom Hanks . För fyra miljoner år sedan - eller 1984 - kom han in i mitt medvetande i form av Rick Gassko i Bachelor Party och jag tyckte filmen var något så... Läs mer
Pegg är tillbaka i Shauns fotspår
Dagligen - och helt på grund av min egen vilja - översvämmas inkorgen med meddelanden från allehanda Magazines och tidningar, nyhetsbrev och industrinyheter samt en hel del reklam eftersom alla... Läs mer
Star Trek Into Darkness - en berättelse om vänskap
Den som har pengar och resurser kan få vikta pappersplan och myror i 3D publiken att kippa efter andan. Att J.J. Abrams haft nära 200 miljoner amerikanska dollar att leka med borde alltså synas... Läs mer
Ilska och irritation blandat med ohämmad glädje! Vanudå?
En blir ju inte riktigt klok på alla dessa lediga dagar mitt i veckan... fast det rör ju inte en egen företagares rygg - man får slita dag som natt, helg, då solen skiner och då regnet faller. Så... Läs mer
RIP Harryhausen, welcome J.J.
Aldrig får man vara riktigt glad. Solen skiner, fåglarna gallskriker och man kan nästan höra gräset knaka ur backen. Då möts man av meddelandet: Ray Harryhausen är död. Det var inte många veckor... Läs mer
Kick-Ass vs Katniss? Vem vinner? Hit-Girl naturligtvis!
Fördelen med flexibel arbetstid - vilket betyder i praktiken arbeta när du vill, sov så länge du vill, sluta jobba mitt på dagen och gör vad du vill (läs: ha panik, jobba mer än din arbetstid,... Läs mer
Nyheter
Mors dag på söndag!
