Kampanjer
DVD
Filmguiden
Casablanca - Special edition (2-disc)
Fler recensioner
Drama från 1942 av Michael Curtiz med Humphrey Bogart och Ingrid Bergman.
"Here's looking at you, kid!"
Det finns en hel del så kallade klassikers i filmvärlden. En del är gamla, en del är unga, men vad definierar en riktig klassiker? Vad krävs av en film för att den ska få kallas för klassiker? Jag tror att den måste beskriva en intressant historia, ha en väl skriven dialog och innehålla skådespelarprestationer utöver det vanliga. Filmer som bygger på banbrytande ny teknik kommer alltid att med tiden kännas mindre intressanta än då de kom ut. Jag tror helt enkelt att de filmer som blir klassade som klassikers på ett eller annat sätt har berört publiken på ett ovanligt djupt sätt. CASABLANCA med Humphrey Bogart och Ingrid Bergman i huvudrollerna är en riktig, gammal äkta svartvit Klassiker med stort K.
Filmens handling är enkel men samtidigt innehållsrik. Året är 1943 och stora delar av Europa står i brand och Frankrike är ockuperat av nazisterna. Den franska kolonin i Nordvästra Afrika är fortfarande fri från tyskarna. Casablanca fungerar som porten till Lissabon och därmed Amerika, och i Casablanca samlas personer som vill fly västerut till det förlovade landet bortom havet. Några har pengar och juveler, en del litar till sin egen list, men de flesta hoppas på tur. Alla måste på något sätt skaffa sig resehandlingar, äkta eller förfalskade. I staden blandas skrupelfria svartabörshajar och korrupta poliser med motståndsmän och tyska soldater.
Bogart spelar den känslokalle och \"coola\" barägaren Rick. Han väljer inte sida i någon enda konflikt, men han ser och hör allt som sker i staden. En dag mördas två tyska kurirer och resehandlingar, två utresetillstånd, blir stulna. Samtidigt anländer frihetskämpen Victor Laszlo med sin fru Ilsa Lund (Bergman) till Casablanca. Nu börjar två triangeldramer spelas upp, dels mellan Rick, Ilsa och Victor, dels mellan Rick, den lokala polisen och Gestapomän på jakt efter Laszlo. Rick slits mellan gamla och nya lojaliteter och nya allianser bildas.
Jag måste erkänna att jag blev mycket positivt överraskad av hur bra filmen är. Skådespeleriet och regin är av allra yppersta klass. En del av de gamla \"klassikerna\" är inte alls bra än idag. Jag antar att tidens tand sliter olika hårt på olika filmer. Det finns både en och annan mina man kan gå på i högen av gamla svartvita klassikers, såväl som klassikers från 60- och 70-talen. Men CASABLANCA är sannerligen inte en av dem. Filmen är berättad i ett rappt tempo och dialogen är mycket bra. Detta är trots allt filmen som efterlämnat sig flertalet citat som används än idag både inom filmens värld och utanför densamma. När Rick skålar till Ilsas skönhet - \"Here's looking at you,. kid\", när Ilsa ber barpianisten spela \"As times goes by\" - \"Play it, Sam\". Andra citat är \"We'll always have Paris\" och \"Louis, I think this is the beginning of a beautiful friendship\"
Skådespeleriet är nog filmens största behållning. Det sprakar om huvudrollsinnehavarna. Bogarts hårda spelstil kompletteras av Ingrid Bergmans mjuka, ömtåliga men också starka porträtt av Ilsa Lund. Det finns flera scener som är värda att höjas upp, men mina favoriter är nog de mellan Bogart och Bergman i återblicken av deras tid i Paris. Filmen är också fylld av bra biroller, allt från den galne ryske bartendern, de bistra tyskarna, den mustige hovmästaren och sist men inte minst den otroligt charmerande korrupte och lismande polischefen, Captain Renault.
Filmmusiken består av tidsenlig jazz och till det en väl komponerad originalmusik för filmen.
Extramaterial och Dvd-produktion
Vi har förärats med en mycket, mycket fin utgåva över två dvd-skivor. Filmen återges i en perfekt svart-vit bild i ursprungsformat 4:3. Trots att filmen har några år på nacken har Warner lyckats med att ge oss en närmast perfekt bild i denna dvd-utgåva. Kontrasterna är knivskarpa och färgskalan (gråskalan) är komplett och djup. Ljudet är mono men jag störs inte alls av detta, jag tycker snarare att ljudet är tydligt och njutbart.
Första skivan innehåller en kort introduktion av Lauren Bacall. Filmen har också förärats två kommentarspår, ett mycket underhållande sådant med filmkritikern Roger Ebert, och ett lite torrare spår med filmhistorikern Rudy Behlmer. Andra skivan innehåller en stor mängd extramaterial. Det största inslaget är en 90 minuters dokumentär vid namn \"Bacall om Bogart\", där Humphrey Bogarts liv och filmer gås igenom och hyllas. \"You must remember this - en hyllning till Casablanca\" är en 30 minuters featurette som handlar om det avtryck CASABLANCA gjort på Hollywood. Andra inslag är \"The children remembered\" där Bogarts son Stephen och Bergmans dotter Pia talar om hur filmen påverkade deras föräldrar, borttagna scener, feltagningar samt \"Who holds tomorrow\" - en tv adaption från 1956, samt mycket mera.
Sammanfattning
Jag har hört många säga att de inte gillar gamla svart-vita filmer. Detta är en mycket tråkig, ja till och med, felaktig inställning. Det finns en del pärlor bland de gamla klassikerna. Jag var själv skeptisk till seriösa dramer i svart-vit tappning förr i tiden. Nu vet jag att det gjordes en hel del fantastiska romantiska komedier på den gamla goda tiden, ta bara filmen PRINSESSA PÅ VIFT med Audrey Hepburn och Gregory Peck, en av min absoluta favoritfilmer alla kategorier. Nu har jag äntligen sett ännu en av de filmer man bara måste ha sett - CASABLANCA. Denna film levde till fullo upp till de höga förväntningar som ställs på den. CASABLANCA är spännande, engagerande, sorglig, romantisk, vacker, och begrundansvärd. Filmen ska med fördel ses flera gånger, nästan varje scen innehåller detaljer som man kan missa vid första titten. CASABLANCA är dessutom den film där en av Sveriges största skådespelerskor gör en av sina bästa rollprestationer. Ingrid Bergman är så charmig och vacker att hon borde blivit odödlig för sin roll som Ilsa. Ja just det ja, hon blev ju odödlig för denna roll...
© Henrik Tronstad februari 2004
Nyheter
Mors dag på söndag!
