Kampanjer
DVD
Filmguiden
Colombiana
Fler recensioner
Action från 2011 av Olivier Megaton med Zoe Saldana och Amandla Stenberg.
"Standardaction med vig Zaldana"
Jag är för starka kvinnor inte minst för att jag själv lever och bor med en sådan och har gett upphov till en kvinnlig arvinge som man inte hunsar med. James Cameron gillar att göra film med och om starka kvinnor och det är dessutom nutidsmode att bejaka feminina sidor utan att stämplas som bimbo eller husfru under toffeln. Nej, nu sparkar starka kvinnor på film mansrumpa och det med besked. Ger det hela ögonglädje för chauvinistsvin och oss kvinnogillare så finns det väl ingen större anledning att hänga läpp.
Mitt i prick!
Enligt omslaget till filmen Colombiana har många låtit sig imponeras av Zoe Zaldanas framfart som yrkesmördare på hämndstråt. Stjärnor och hjärtan varvas med positiva kommentarer och sådant gör mig av princip misstänksam. Vilket är märkligt eftersom jag är en av de där figurerna som tycker i skrift om saker och ting som sedan kommer att påverka en tredje part. Icke desto mindre är man byggd som man är och Colombiana börjar rotera i spelaren med en viss misstänksamhet installerad i bakom pannebenet. Än mer misstänksam blir man då Luc Besson anges vara manusskribent och producent. Mannen går från klarhet till katastrof och man vet aldrig var som sprutar ur hans ymnighetshorn, dynga eller klassikermaterial. Men Besson kan sin sak då han är på humör och det verkar som att han också låter sig bli begeistrad av stark kvinna och vad en sådan kan göra med vapen, kampsport och män som står i vägen.
Vig som en katt
Zoe Zaldana spelar colombianskan Cataleya Restrepo som i ung ålder förlorar sina föräldrar i kulregn och orsaken är traktens knarkbaron och hans rottweiler Marco (Jordi Molla). Catalenya lyckas fly och sätter sig i säkerhet hos sin farbror Emilio (Cliff Curtis) som lär upp henne att bli lönnmördare. Alltid bra att ha en i släkten, men då obeställt folk börjar expedieras blir Emilio sur. Inget att göra åt saken, Catalenya har fått vittring på sina föräldrars mördare och inringar dem högst effektivt för att sedan utkräva blodig hämnd. Det finns inte mycket i denna berättelse som är unikt eller nyskapande. Vi talar om en klyscha som pågår i nästan tvenne timmar.
Farlig som en puma
Vad Luc Besson har tänkt på då han skapat detta är okänt, men förmodligen har han haft sikte på att göra en kvinnlig motsvarighet till Jason Bourne eller Ethan Hunt. Omöjliga uppdrag och massor av action som nog faller i god jord. Nu har inte Besson lagt ut samma miljarder som man plöjt ner t.ex. i senaste Mission: Impossible, men ändock så pass många pengar att det hela ser bra ut. Dessutom får man valuta för pengarna då det hela spelas in delvis i Mexico. Bilar kraschas, man hoppar ur fönster, flyr över tak, skjuter hej vilt och smyger i skuggorna. Elementen för underhållning finns. Och ja, man underhålls. Men inte kungligt. Här finns fart och action, men ingen finess. Man kunde lika väl kika på en TV-serie med klös. Zaldana gör sitt bästa för att se sexig ut och verka vig som en ål i vaselinbad. Det är hon. En glädje att se på, god skådespelare och har en fysik som är som gjord för en roll som denna.
Krälar som en orm
Besson har anlitat sin kompis Olivier Megaton att regissera filmen och i brist på seriös erfarenhet öser Megaton på med krut som om vi skulle tala om kiloton i sprängkraft. Tyvärr glömmer han bort att personerna i bild också ska få regi, men med det är det litet si och så. Molla spelar arketypen av mexikansk gangster, Curtis en stereotyp av invandrad gangster och Zaldana får finna sig i att komma ihåg sin träning i Avatar och starka kvinnoroll i Star Trek. Räcker långt men inte hela vägen. Och häri ligger det som inte fungerar i filmen. Colombiana är rätt fånig, regisserad med spade och överlever egentligen enbart med hjälp av Zaldanas närvaro och engagemang. Filmen är ett snäpp över amatörklassen, men inte mer än att man undrar ibland om inte Besson skulle ha låtit någon annan skriva och regissera än de som nu gjort det. I och med detta kändes filmen litet som en tonårsfilm i synnerhet då man lagt nivån i barnläge och skaffat sig en PG-13 klassificering i USA. Denna film skulle definitivt ha mått bra av att vara tuffare, brutalare och sexigare.
Chillar till skö musik
Dvd:n duger med sin avsiktligt brusiga bild, men det finns också instanser av flimmer och blödningar. Dessutom är utgåvan inte våldsamt dynamisk. Välj Blu-ray om du har chansen. Duger dock att ses på duk och är faktiskt bättre på plasman. Ljudet ger oss en standardmix i 5.1 och här finns vare sig starka fördelar eller rejäla svagheter. En icke självkritisk making of, Megatons kommentarer och storyboards erbjuds, men inget som man blir helt betagen av. Musiken i filmen är dock adekvat och matchar innehållet fint.
Och så kommer Jordi Molla
Colombiana är förutsägbar, slentrianmässigt agerad och träigt regisserad. Ändå duger den väl som söndagsunderhållning då man tröttnat på att lyssna på SMHI eller fått nog av allehanda Melodifestivaler. I själva verket väljer jag denna film när som helst före gaphalsarna som tror sig skapa ljuv musik och jag är ändå vän av musik. Högst medelmåttlig film!
©Janne Ahlgren
biobygget: En helt okej film, men jag hade förväntat mig mer framförallt i bild och ljudkvalité. Jag kollade BD utgåvan. Okej men inte mer. mvh Niclas på biobygget.se
