Kampanjer
DVD
Filmguiden
Det levande slottet (Blu-ray)
Fler recensioner
Barn & familj från 2004 av Hayao Miyazaki med Chieko Baisho och Takuya Kimura.
"Magiskt bra animerat från Japan"
Känner ni redan till Hayao Miyazaki så vet ni vad ni har att vänta: otroligt detaljerad animation i färgrik skala, med karaktärer man snabbt lär sig älska och en historia som är lika mustig som bilderna. För er som inte riktigt minns namnet men kanske ändå förnimmer ett igenkännande, så är herr Miyazaki regissören av Oscarsvinnande Spirited away som fick stor genomslagskraft i Väst, likt ogräs som tränger igenom asfalten av Disneys dominans. Även människor som normalt sätt inte skulle ägna japansk tecknad film en tanke utan att fnysa och rynka pannan samtidigt föll pladask för Spiriteds aways charm, djup och omåttliga fantasi. Denna framgång har definitivt öppnat ögonen för japansk animation och även inspirerat filmer i väst. Då och då ser man direkta avtryck. Till exempel så är den vita Hjort ande som styr över den magiska skogen i Snowwhite & the Huntsman en direkt stöld ifrån Miyazakis film Prinsessan Mononoke.
Men det är fortfarande allt för många som bara har sett Spiritied Away och inga fler av denna magiska regissör. Det är synd, för jag skulle vilja säga Spirited Away tillhör hans sämre filmer (fast det är befängt att överhuvudtaget använda ordet sämre i samband med Miyazakis alster). Den är givetvis underbar på alla möjliga sätt, men saknar den fina nyans och större historia som Miyazakis absoluta mästerverk innehåller. Med det sagt så placerar sig Det Levande Slottet på mästerverksnivå.
Vi får aldrig reda på årtal eller plats men man kan gissa på att filmen utspelar sig i ett land i Europa i tidigt 1900-tal, med krig runt hörnet och militär upprustning överallt.
Sofie är en normal glad flicka som arbetar i familjens hattaffär. Hon är dock av tillbakadragen försiktig natur, och lockas inte av trollkarlen Haurus charm när han besöker staden i sitt magiska flygande slott. Ofrivilligt dras hon in i hans liv ändå, när hon en kväll är ute sent och han räddar henne från ett par soldater. Förvirrad men ändå lycklig efteråt återvänder Sofie hem, där hon möter Haurus fiende, Ödeslandshäxan, som förvandlar Sofie till en 90 år gammal kvinna. Förtvivlad och skamsen att visa sig för familjen flyr hon staden ut i ödemarkerna. Med hjälp av en förtrollad fågelskrämma tar Sofie skydd i Haurus levande flygande slott där hon lär känna Haurus livliga unga elev Mark, och den uppstudsiga elddemonen Calcifer som håller slottet flygande.
Sofie finner sig alltmer till ro och hjälper till med vardagliga ting, men så småningom utvecklar sig saker dramatiskt. Sofie vill givetvis hitta ett botemedel mot sin förbannelse så hon återfår sin ungdom, men Haurus magiska tjänster krävs i bruk av Kungen då landet närmar sig alltmer krig. Sofie måste använda allt det hjältemod hon kan uppbåda för att rädda Hauru från sitt mörka öde, ju mer han flyger (ja, flyger av egen kraft) ut i kriget desto mindre människa blir han. Kungen och hans onda trollpacka står bakom detta och Hauru försöker själv finna ett sätt att få fred i landet.
Det hela låter kanske någorlunda enkelt, men den här historien är inte rakt berättad. Den är mer som en dröm, pulserande som en levande varelse, mystisk och vacker. Det gäller att hänga med i berättelsen som blir alltmer komplicerad eftersom. Den här filmen tillhör Miyazakis mer emotionella filmer där budskap och känslor är viktigare än en rak berättelse, där vi får både skratta och gråta och känna smärta. Jag helt lyrisk över den här filmen. Förvisso når den inte upp till det sanslöst geniala mästerverket Prinsessan Mononoke (på en betygsskala 1-5 skulle den få 6), men det Levande Slottet tillhör definitivt Miyazakis bästa prestationer.
Det är omöjligt att inte ryckas med i Sofies och Haurus öde, de underbara sidokaraktärerna, och framförallt de fantastiska animationerna. Ibland hajar man till och undrar om man just sett vad man har sett, trycker på pausknappen och bläddrar tillbaka. Jodå, skåpsdörrarna är inte bara fint tecknade, de visar upp ett djup med intarsia inläggningar och filten på sängen kryllar av detaljerade blommönster, för att inte tala om mängden av små små olika saker som står överallt. Animeringsmässigt, kan detta vara Miyazakis bästa film någonsin.
Man tappar hakan helt, och på sätt och vis blir jag lite sorgsen, för Disney/Pixars dataanimerade filmer lär aldrig någonsin komma upp i samma detaljerade rikedom proppfylld med fantasi. Det Levande Slottet är ett levande bevis på vad gammaldags tecknad film kan åstadkomma.
En del människor älskar Miyazakis filmer för yngre barn, t.ex. Min vän Totoro, Ponyo vid klippan eller Spirited Away. De är geniala barnfilmer, men sen finns det dem (läs: jag) som älskar hans mer vuxna filmer med ganska svåra ämnen som miljöförstöring, död, krig osv. Dessa filmer präglas ofta av en mindre linjär historia och otroligt känslospråk. Man ska vara medveten om att dessa filmer är mindre lämpliga för de små barnen, till och med en sjuåring kan ha problem med Det Levande Slottet. Det är starka brutala krigsscener vi får se som påminner om Blitzen bombningarna under andra världskriget, och dessutom kan det vara svårt att hänga med i. Jag skulle rekommendera alla föräldrar att tänka på detta, kanske minimigräns på 9-10 år vore mer lämpligt. Framförallt lämpar den sig för alla er vuxna med minsta barnsinne kvar, förkärlek för fantasi, bra historia och konst.
Jag är mycket tacksam för att man kan välja språk och text. Kanske man måste använda det svenska talet om man ser filmen ihop med ett mindre barn, men annars, välj japanska talet med svensk text. Originalspråket kan upplevas lite gapigt men passar det övriga filmspråket som hand i handsken. Det största skälet dock är att det svenska talet omvandlar filmen till en töntig barnfilm, vilket det inte är. Faktum är att det alltför ofta blir en ordentlig kvalitetssänkning när svenskt tal kopplas på i animerade filmer. Jag minns senast Rango, som har ett oändligt antal ljuvliga (och ganska brutalt groteska) repliker på det engelska originalspråket, som på svenska föll platt och blev infantilt. Visst finns det undantag, men i allmänhet bör svenskt tal alltid undvikas i animerad film och det gäller framförallt Miyazakis filmer som förtjänar bästa behandling.
Kan man välja så ska man välja Blu ray utgåvan, som så ofta vinner animerad/tecknad film på Blu ray och likaså här. Det lyfter animationen till ännu större mustighet och ger varma djupa färgtoner. Men vad väntar ni på, spring och se den, NU!
kennethlord: Mycket bra film. Plöjde en del Miyazaki-filmer under sommaren och det osar kvalitet över vartenda en. Är mycket sugen på att köpa boxen med den här filmen, Totoro, Spirited Away och Kikis Expressbud. Fyra kvalitetsfilmer för ett lågt pris. Kan ju inte bli bättre.
alba-m: Om man ska välja någon av Miyazakis filmer för lite yngre så är Kikis expressbud helt klart den bästa och en liten favorit den med. Nu är jag själv så barnslig av mig så jag tycker ALLA hans filmer är till för vuxna också : ) Maken till fantasi och detaljrikedom får man leta efter. Obs! Ska ni köpa Miyazaki paket, undvik det första med Trollkarlen Lupin, det har ingenting med honom att göra egentligen och det är fruktansvärt dåligt tecknat. Jag rekommenderar istället box set vol 2, där hittar ni Slottet i himlen (egentligen historiemässigt hans näst bästa film, måste bara ses!), och den ofta förbisedda Porco Rosso
