Kampanjer
DVD
Filmguiden
Outland (Blu-ray)
Fler recensioner
Sci-Fi från 1981 av Peter Hyams med Sean Connery och Frances Sternhagen.
"30 år gammal, men håller formen väl"
Allt i livet är inte enbart nya filmer och 3D-effekter. Nyutgivningar av filmer från forntiden är en stor del av vardagen och det som en gång flimrade som hemska VHS-band på en tjock-TV kan idag erbjuda en helt annan upplevelse. Har vi tur så har den gamla filmen putsats upp en aning, ljudet fixats till och lyckligast blir man då det hela presenteras i full HD.
Ios gruvstation
Eller blir man det? 1981 skapade man massor av bra film och tekniken för att få folks ögon att hoppa ur skallarna var väl så utvecklad. Klart att ungdomen skrattar litet i mugg åt miniatyrerna och de primitiva digitaleffekterna där sådana finns, men för 30 år sedan var dessa mycket märkvärdiga för oss som trängdes i biograferna för att få se märkligheterna. Outland har länge varit en personlig favorit och trots att det är många år sedan jag såg den senast, så blev jag glatt överraskad då den dök upp nu som Blu-ray. Samtidigt började det skava litet i ögonrötterna, för Blu-ray betyder också att man ser saker som egentligen skulle må bästa av att inte synas. Outland - eller Operation Outland som en den gång hette - har åldrats med samma värdighet som sin huvudrollsinnehavare, nämligen Sir Sean Connery som trivs som pensionär nu som 81 år gammal farbror. Hans tillbakadragande från filmvärlden vara ganska total då beslutet kom. Men för 30 år sedan var Connery en viril 51-åring och hade sina bästa arbeten fortfarande framför sig om man frånser Bond... av vilka han ännu gjorde en till.
Inspiration
Ja, allt hänger inte på Connery och hans onekligen manliga karisma som fortfarande får muskulösa strandpojkar att försöka trycka in handtagen någonstans i sanden. Det finns andra spelare i gamet och en av de vikiga kuggarna är Peter Hyams, mannen som här agerar såväl skribent som regissör, men det är allmänt känt att han slet även kameran åt sig och fotade också personligen det som ny syns på duken. Cred gick till en annan, men efter denna film ansåg sig Hyams vara mästare på allt från manus till regi till foto. Gapar man för mycket, ni vet. Hyams första film värd att nämna är Capricorn One, sedan Outland och därpå hans mästerverk 2010 och så började gubben bli litet väl styv i korken och trodde sig kunna skapa film i världsklass utan hjälp. Gick inte och Peter Hyams slutade sina glansdagar i en pöl av egna exkrementer och en film som hette A Sound of Thunder ungefär det erbarmligaste jag sett sedan mina ögon uppnådde könsmognad. Men vi bryr oss inte om något annat än hans hyllning och bearbetning till gammal western och däribland High Noon.
Skytteln är inte slimmad NASA-sak
Hyams har placerat sin sheriff ut på månen Io utanför gasjätten Jupiter. Där bedriver man gruvdrift och där det finns en massa hårt arbetande män och kvinnor finns det tuffa nöjen och hårda nypor för dem som inte behagar hålla sig på en vettig sida av lagen. Nyanlända Federal Marshall William T. O´Neil hinner knappt placera sin rumpa på kontorsstolen, så får hans fru nog och drar med nästa skyttel till rymdstationen som står i majestät mellan resor till jorden och olika gruvkolonier. O´Neil klarar med möda av detta, men då det visar sig att stationschefen Mark Sheppard (Poeter Boyle) är dessutom en skithög av rang och hotar sheriffen med det ena och andra obehagliga om han fortsättningsvis lägger näsan i blöt i hans effektiviseringsplan för gruvkolonin. Effektiviseringen går ut på distribution av droger så arbetarna ska orka mer, men nackdelen är att då kroppen blir mättad blir skallen touker i hela kraniet och så gör man dumma saker som drabbar tredje person. Ensam och utan vänner på stationen ger sig sheriffen fan på att stoppa detta om det så kostar hans eget liv.
Nedräkning pågår hela tiden någonstans
Snabbt märker han att han har ett pris på sitt huvud och nästa skyttel kommer med banemännen, så han hinner förbereda sig en aning. Helt ensam är han inte. Gruvans skröpliga och frispråkiga läkare Dr. Lazarus (Frances Sternhagen) kan se det goda i vad sheriffen försöker åstadkomma, så hon ställer upp så gott hon nu kan. Standardhistoria, standardslut. Vad som inte är riktigt standard är filmens yttre mått, eller snarare små mått och ny teknik. Miniatyrerna är i HD fortfarande miniatyrer, men det mesta ser fortfarande helt okej ut utan att man behöver hosta diskret och skämmas för något man inte gjort. Hyams må ha varit en egensinnig jäkel, men han insisterade att få det hela att se ut som om gruvan kunde vara en plats som Nostromo besökte innan hon irrade sig till en LV-planet. Kalt, industriellt, litet oljeborrningsplattform över det hela. Och om inte Hyams haft ögonen på Alien så vet jag inte vad jag ska säga, men även om Outland inte är en Alien-kopierare, så tar den stämning från just samma källa, nämligen det där stålhårda, flyktsäkra, industristället där oddsen är emot, inte för.
Mördare kommer
Så Hyams hade öga och viss näsa för att regissera folk också, men sett till hans samlade verk, så behöver hans skådespelare inte alltför ingående instruktioner, så att säga. Sean Connery är bra vad han än gör. Sternhagen är lika stark och Boyle har även han en egen massa. Och som man kan gissa håller sig birollsinnehavarna väl inom ramarna för anständigt uppförande, så Hyams har inte behövt stressa ihjäl sig vad det gäller skådepelarna. Ändå har han fått slita för att få tidschemat att hålla och inte spräcka budget OCH därtill lyckas få Connery att prestera i en av sin karriärs bästa roller, Sternhagens likaså. Här finns egentligen bara en människoroll som är usel och det är killen som spelar Sheriffens son. Hymans kan inte regissera barn, det är då säkert. Actionsekvenserna går däremot som på räls och trots att vi är bortskämda med teflonhala Michael Bay-demolition derby, så känns Hyams trängda och klaustrofobiska miljö nästan obehagligt och även utsidan är inget man vill besöka, för där kan man få ansiktena sina fördärvade. Där berättelsen är allt annat än nyskapande och omgivningen oinspirerande, så är det kombinationen skådespelare, spänning och miljö som får göra jobbet, men Hyams lyckas inte med mer än 2 av 3 mål. Skådespelarna är bra och miljön är superb, men spänningen klarar han inte av till 100%. Visst finns här standardspänning, men inte mer än så. Då filmen är förutsägbar är den också renskrapad på överraskningar.
Ute ska man ha utekläder på sig. Annars...
Blu-rayutgåvan är tre ljusår från min gamla VHS, det är ju helt klart. För första gången ser man detaljer som man missat tidigare, men samtidigt ser man att allt är inte så häftigt som man kom ihåg. Det som inte ser äkta ut är förmodligen inte det heller och i och med förbättringen har man samtidigt gjort filmen en liten otjänst. Men det störde mig bara i 5 minuter, sedan kunde jag koncentrera mig på filmen som visar framtiden som någon tidsålder där man stannat på mitten av 80-talet, monokroma skärmar och tröga tangentbord med klick-ljud. Så litet dagens high tech som möjligt. Bilden är bra, men inte mer än så. Ljudet har fått sig en förbättring i synnerhet då det gäller balans, för inte var Outland bara en av de filmer som använde det nya matte-systemet IntroVision utan också i utvalda teatrar ett 5.1 system som fick ljud att strömma från olika håll men om det funkade som man tänkt vågar jag inte svara på. Hemma funkar det bra, men kunde ha varit bättre. Extramaterial i högst minimala mängder. Musiken är utomordentligt bra.
Sheriffen ger onda ögat...
...åt stationschefen som skiter i vilket.
Outland är inte felfri och söker man en gammal godigt i sci-fi-katergorin, så kan man kanske välja en annan, men söker man en kombination av bra skådisar, en lysande westernhistoria och litet space suit paranoia så har man kommit rätt. Jag rankar denna Outland som en av Connerys bästa och bara det är orsak nog att se den, men sedan kan man kika på alla miniatyrer som verkligen är förstklassiga och skulle lätt duga i dagsläge även hos petigare regissörer.
©Janne Ahlgren
Nyheter
Mors dag på söndag!
