Kampanjer
DVD
Filmguiden
Steamboy (2-disc)
Fler recensioner
Anime från 2004 av Katsuhiro Ôtomo med Robin Atkin Downes och Kiyoshi Kodama.
"Ôtomo håller ångan uppe med Steamboy"
Jag vågar mig nog på att proklamera följande faktum: hade inte regissören Katsuhiro Ôtomo gett oss det utopiska mästerverket Akira hade nog inte animesamhället sett ut som det gör i dagsläget. Från att ha kunnat bli något som endast sändes på helgmornar riktat mot barn öppnades plötsligt en helt ny portal upp för västvärlden och genren fick den spridning som jag gläds åt fortfarande. Med detta skulle man kunna bli ännu djärvare i sina uttalanden och påstå att den gode Katsuhiro är något av Gudfadern, en pionjär som i princip ensam sjösatte ett helt nytt kapitel i den cineastiska historien. OK jag erkänner att det sista var kanske något magstarkt och många nyblivna entusiaster svär i kapp nu, visserligen fanns det trendsättare innanför Japans gränser innan Ôtomo men handen på hjärtat nu: hur många av dessa gelikar lyckades med konststycket att sprida anime till den stora massan i västvärlden? Man kan därför med gott samvete skriva att det funnits en del förväntningar på denne regissör, skall han lyckas skapa ett nytt mästerverk frågade nog många sig under flera års tid. Låt oss därför utan vidare dröjsmål göra en närmare granskning av hans nya gåva till nationen otakus: Steamboy.
Fartfyllda sekvenser i parti och minut
Steamboy tar avstamp i nådens år 1866 i England under den industriella revolutionen. In i bilden gör pojken Ray Steam entré. Ray är en självlärd uppfinnare som vandrar i sin far tillika farfars fotspår, dessa befinner sig dock i Amerika jobbandes för The O´Hara Foundation där de forskar kring förmågan att kombinera ånga med stål. En dag anländer ett svart klotliknande föremål via post till den gode Ray, medföljer gör även tydliga instruktioner om att han måste skydda objektet till varje pris och föra det till säkerhet hos en viss Robert Stephenson. Men naturligtvis kommer saker och ting inte att gå enkelt till för vår hjälte. Två suspekta individer dyker snart upp och påstår sig vara del av The O´Hara Foundation och kräver att Ray lämnar över klotet som de menar tillhör dem. Men vår unge pojke är inte tappad bakom ladugården och en vild kamp börjar om sfären som visar sig vara en ytterst viktig nyckel till något betydligt större och farligare än vad de inblandade någonsin kunnat föreställa sig.
Oooh, en ny super 8 mm kamera... eller en reservdel till en Borg
Detta är som sagt den gode Ôtomos comeback i animevärlden enligt mig. Förvisso har han inte legat på latsidan sedan han skapade mangan tillika animen Akira, han har regisserat en rad kortfilmer samt skrivit manus till några riktigt fina kreationer. Men Steamboy är det projekt där vi åter får se vår regissör i långfilmssammanhang och så som jag har längtat, jag tror nog inte att jag är direkt ensam om detta. Tyvärr är det snarare motsatsen, en hel subkultur har hållit andan bra länge nu och när Ôtomo levererar blir det tidernas största antiklimax modell värre för otakus i land och rike. Förväntningarna har helt enkelt varit så hårt skruvade att det känns som en omöjlighet att kunna lyckas på samma sätt som med Akira vilket det också är, ungefär samma dilemma som med Peter Jackson och hans framgångsrika trilogi om den lilla gyllene ringen. Detta sagt behöver det inte betyda att Ôtomos senaste cineastiska verk skulle vara dåligt på något vis, jag tror bara att problematiken bottnar i förutfattade meningar och ängslig tillika spänd förväntan. Så lyckas då den gode Ôtomo att upprepa succéformeln från 1988? Både ja och nej är det diplomatiska svaret från undertecknads sida.
Pöbeln knegar i ljuvligt morgonljus
Att ens försöka sig på att dra paralleller mellan Steamboy och föregångaren Akira är ett projekt som är dödsdömt men ack så oundvikligt. Vår regissör tillika manusförfattare har bestämt sig för att en förnyelse är på sin plats, detta betyder dock inte att det inte förekommer starka kopplingar till det förflutna i dagens recensionsobjekt. Båda filmerna väljer att granska människans förhållande till teknologi och hur fruktansvärt fel det kan gå när den mänskliga sidans mörkare vrår kryper fram från sin plats under stenen. I Steamboy är detta budskap nästan på gränsen till övertydligt på sina ställen men jag antar att detta är ett drag från Katsuhiros sida för att kunna attrahera en betydligt bredare publik än när det begav sig med Akira. Jag tycker dock att historien i denna film faktiskt är riktigt medryckande på sina ställen men att påstå att det råder perfektion skulle vara att ljuga å det grövsta från min sida. Vad som fungerar desto bättre är regin, det märks att Ôtomo haft \"lite\" större budget att leka med vilket resulterar i en hel del utstuderade lekstunder med kameran. Han lyckas att skapa en värld som jag faktiskt på sina ställen fann ganska skrämmande och även om undertecknad hade sina reservationer för att platsen för storyn skulle vara i England så försvann dessa farhågor efter ungefär 5 minuter in i filmen. I brist på andra superlativ är miljön och dess invånare som Ôtomo ritat upp hänförande med animationer som håller absolut toppklass hela vägen genom filmen där traditionellt tvådimensionellt hantverk varvas med det absolut senaste inom datoranimationer.
Vad som dock gör mig gruvligt besviken är DVD-utgåvan, i varje fall om man ser till bildsektionen. Med tanke på hur dyr produktionen för denna film var och hur modern den är hade jag faktiskt förväntat mig referensmaterial men detta sker icke. Svärtan lutar åt det gråa mer än svart, det förekommer spår av smutspartiklar på sina ställen som blir skrämmande tydligt och konstant bakgrundsbrus. Jag vet inte om jag fick ett måndagsexemplar men efter att ha läst en del andra recensioner på Nätet verkar det som om jag inte är ensam om dessa observationer. Missförstå mig inte nu, bilden håller god standard men jag är ändå besviken på de akilleshälar som blottas gång på gång. Ljudet klarar sig bättre, till skillnad mot många andra utgåvor erbjuds vi svenskar ett DTS-spår som visserligen bara gäller den engelska dubben men ändå. En extra skiva med bonusmaterial fungerar väl som plåster på såren orsakade av bilden.
Direkt från Star Trek Voyager - The Borg King
Steamboy har inte erhållit några enorma kritiker- tillika publikframgångar, visst har den fått goda omdömen men det är få som ramlat av stolen framför datorn när det skulle till att skrivas recensioner om verket i fråga. Jag tror att detta helt enkelt bottnar i alldeles för hårt skruvade förväntningar som aldrig kommer att infrias, Akira är som sagt en utopi det är bara till att inse. Kan man bara komma till insikt med detta erbjuder Steamboy en klart trevlig stund för alla fans av Katsuhiro Ôtomo då han levererar precis det som i varje fall jag vill se av denne man vilket innebär en dyster vision om teknologi men med ett ljus av hopp för den mänskliga viljan och kampandan.
