Kampanjer
DVD
Filmguiden
The Doors - Deluxe Edition (2-disc)
Fler recensioner
Drama från 1991 av Oliver Stone med Val Kilmer och Kathleen Quinlan.
"Oliver Stones kontroversiella film är ingen dokumentär."
Tjugo år efter att The Doors sångare och frontfigur Jim Morrison avlider i Paris hade filmen om hans liv och karriär premiär. Regissören Oliver Stone hade filmen som drömprojekt redan under 60 talet då han hörde The Doors musik under sin tjänstgöring i Vietnam. Jim Morrisons släkt och resten av bandet hade motsatt sig en film om dem i många år men efter idogt kämpande fick Oliver Stone till slut deras välsignelse. Efter filmens premiär har dock de tagit avstånd från filmen och anser att den ger en skev och felaktig bild av händelserna.
En händelse som kommer prägla Jims liv.
Oliver Stone är en visuell regissör, hans filmer har samma känsla som sin huvudkaraktär vilket den helt flippade och underbara Natural Born Killers visar i all tydlighet med innovativ klippning och spejsade vinklar. The Doors filmen har inte samma stuk men den speglar att Jim mer eller mindre alltid var full och/eller påtänd. Fotot är utsökt, klippningen likaså. Från bildruta ett är man inne i världen som Oliver Stone anser är The Doors. I intervjuver så berättar Oliver Stone rakt ut att det är hans version av the Doors han visar. Inte en dokumentär, han hade en massa information om händelser och personer, han valde att lyssna på en del och sen helt fabricera information. I en av dokumentärerna så erkände han faktiskt att han skulle ha bytt ut namnet på en karaktär i filmen till en person som inte fanns i verkligheten. Denna karaktär hade lite gemensamt med sitt verkliga person och hon är en av dem som är störst kritiker mot Olivier. Val Kilmer i huvudrollen var också något som upprörde till en början, men efter ett par screentests och att Val spelade the Doors låtar med sin röst istället för originalet och ingen hörde skillnad tystnade protesterna. Tempot i filmen är lugnt och har på sina ställen välbehövliga pauser. Live framträdande scenerna är mästerligt gjorda. Musiken i filmen är nästan enbart the Doors musik av självklara själ, låtarna är noga utvalda och passar perfekt till scenen de ackompanjerar.
Träna ger färdighet
Filmen börjar 1949 i New Mexicos öken. Jim Morrison som barn blir vittne till en hemsk bilolycka och den kommer att prägla stora delar av hans liv. Det är en lastbil full med indianer som har krockat. En döende Shaman får ögonkontakt med Jim och enligt honom tog sig shamanens ande in i honom. Ett direkt hopp till Venice Beach i Los Angeles får vi följa en äldre Jim som går i filmskola. Efter nedslående kritik mot en av hans filmer så hoppar han av filmskolan. Men i där fanns även Ray Manzarek som får Jim att börja fundera på sina sångtexter istället. De samlar ihop ett band och börjar repa. 6 månader senare så spelar de för första gången tillsammans på The London Fog och blir uppmärksammade av en agent. Och resten är som man säger historia. Filmen avslutas med Jim sista tid i Paris.
Platsen för första giget.
Val Kilmer är tydligen en riktigt jobbig jäkel att jobba med, men det finns få skådespelare som har sån total närvaro när han spelar en roll. Han har lagt ner massor av tid att röra sig, tala och sjunga som originalet. Han är välspelad rakt igenom. Dock finns det en tendens till ofrivillig humor. Oliver Stone väljer att visa Jim Morrison med en flaska sprit i handen i varje scen. När man funderar på detta så blir det humoriskt när den där jäkla flaskan dyker upp igen och igen. Det är också en del av kritiken mot filmen att visa honom ständigt stupfull. Så var det inte enligt de som vet. Hur som helst bär Val filmen på sina axlar, en uppgift som han klarar med bravur. Någon som inte klarar sig riktigt lika bra är Meg Ryan som flickvännen Pam. Hon är som vanligt sig själv i sina filmroller. Hon känns för träig för att helt ge karaktären rättvisa. Oliver var inte heller helt nöjd med hennes rolltolkning, Framför allt i en scen då de ligger i sängen tillsammans så går största delen av hennes energi till att dölja sina bröst. Ganska konstig tanke i flower power 60 talets underbara värld. Desto bättre är birollerna som kryddar filmen. Kyle MacLachlan är mästerlig som Ray Manzarek och även Kevin Dillon och Frank Whaley är grymma. Micheal Wincott, Billy Idol (på kryckor!) och Micheal Madsen är också några som man ska hålla ögonen öppna för.
Jim i en drogstinn värld.
DVD utgåvan har mycket bra ljud och musik och dialog låter väldigt bra. Bilden är lite mjuk men fungerar bra på projektor. Detta är en tvådisc utgåva som innehåller en massa bra dokumentärer och många bortklippta scener. Ett kommentarspår finns också.
Studiotid får man räkna med.
Slutligen så tycker jag att det här är en väldigt bra film, den är gjord som en film och inte en dokumentär så jag kan inte ge den kritik för att inte vara helt sanningsenlig. Vem vet då hade det kanske inte blivit en lika bra film. Sen är det en fröjd att se en Oliver Stone film från den tiden han fortfarande hade lite stake. I de senaste två filmerna med honom som regissör tycker jag har varit svaga. Hörde ett rykte nu om att det ska komma en Wall Street uppföljare ser fram emot den och hoppas att den gamle grymme Oliver är tillbaka. Rekommenderas.
