Kampanjer
DVD
Filmguiden
The Hole (Blu-ray) (Import)
Fler recensioner
Thriller från 2010 av Joe Dante med Bruce Dern och Nathan Gamble.
"Väl så skrämmande!"
Jag är nu - och förmodligen förever - i den situationen att jag inte längre har den där konstellationen inom familjen som skulle kunna definieras som tonårsfamilj. Att överhuvudtaget definiera är en grej som ibland är en rätt tänjbar sak, men då filmbolaget gav Joe Dante mandat att göra en rysare för hela familjen, så undrar jag litet hur man resonerade på huvudkontoret. Eller gjorde man det alls?
Videokameran åker ned...
Omslaget till The Hole deklarerar att detta är ett familjevänligt äventyr. Fair enough. Jag har haft barn sedan de föddes (!) och de har matats med film av alla de slag från blöjstadiet till att de flyttade i god ordning till egna boende. Ingen av dem har blivit konstig eller massmördande seriepsykopat, men klart är att mina val av kvällens film inte gått stick i stäv med ungefärliga rekommendationer. Alltså ingen Saw 1-5 för barn under 7 år! Ungarna har själva kunnat kontrollera vad som blivit litet för mycket och det har aldrig varit en skam att erkänna, att den och den filmen var litet väl skrämmande. Då tog vi en annan och någon mobbning kom inte att appliceras post festum. Jo, nu, men...!
Ohh shit!
Amerikanerna är rätt intressanta i filmavseenden. Våld tål de från ringa ålder och att chockera med förskräckelse är inga problem alls. Åldersgränsen hoppar upp några snäpp om man yttrar svordomar och ett snäpp till om fuck förekommer som ord, tre snäpp om man gör som det betyder. En naken patte och filmen blir totalförbjuden i tretton stater och resten lägger X-rated på omslaget. Öhh, vart vill jag komma? Jo, till att The Hole är i min mening inte en film som jag skulle finna komfortabel att visa t.ex. för mina framtida barnbarn på besök och definitivt inte om de skulle vara under 12 år gamla. Nu har man visserligen märkt filmen med en röd 12:a på omslaget, men ett familjevänligt äventyr säger något helt annat.
Sedesamt tonårsvänligt
Joe Dante kan sin sak. Hans säkra och humoristiska handlag har vi sett i Gremlins, The Howling, Innerspace, Amazon Women on the Moon och ett antal andra medelklassrullar. Dante är en kille som går rakt på sak utan större finesser. Han är ingen stor visionär utan lånar fritt och med ett leende från andra och då hans hantverk är ganska stabilt, så orkar man inte bry sig. Historien om den ensamma mamman med två tonårsbarn som flyttar till en ny stad för att hitta ett bättre liv är som tagen från vilken som helst kioskroman, men ganska snart glömmer man bakgrunden till filmen. En riktigt amerikansk granntös blandas in i leken och det hela kunde bli så gulligt och så ospännande att man vomerar av blotta tanken.
Vissa gillar inte clowner. Undrar varför?
Men se, i det nya huset finns en källare och i källaren ett hål som lämpligt är täckt med en lucka och dussinet rejäla lås. Undrar varför de låst luckan, skulle vem som helst resonera och vettiga människor skulle inte gå till det yttersta för att öppna fanskapet. Men utan sådana detaljer blir det ju inte mycket till film, eller hur? Luckan öppnas och sedermera visar det sig att det var en dum idé. Hålet är till synes bottenlöst, men klart är att något finns där och inom kort kommer ungdomarna att bli varse om vad som kan finnas i backen under kåken. Hittills är allt barnvänligt, så ingen fara.
Rysningar
Joe Dante skruvar dock upp spänningen och gör det på ett sätt som fick oss närvarande vuxna medelåldersfigurer att dra upp fötterna från golvet. Jag vill inte avslöja mer om handlingen, men trots att manus slarvar med kontinuitet och det där med vett, så blir vissa scener riktigt ruggiga. Handlingen omgärdas av spänning och så bäst/värst ser man paralleller till japansk skräckis och helyllig Spielbergsk skrämseltaktik. Men det förefaller att skrämseln ligger aningen åt vuxenhållet. Internätet vill veta att Guillermo Del Toro skulle vara inblandad i manus, okrediterad, men det är nog inte till 100% verifierat. Skulle dock förklara en och annan grej. Skådespelarna klarar sig väl, precis som de flesta handplockade ungdomarna i amerikansk-kanadensiska filmer. Bruce Dern har man lockat fram för en 3 minuters insats och han gör faktiskt ingen skillnad. Resten av alla gör sina jobb väl även om de hyllas till skyarna i extramaterialet...
Söka sanningen
...som inte kan hyllas till skyarna hur man än ser på saken. Ryggdunk av skamliga proportioner och så mycket mer är det inte frågan om. Blu-rayutgåvan håller en skaplig kvalité och sanningen att säga hade jag förväntat mig litet mer av denna utgåva. Den representerar inte det bästa vare sig i bild eller ljud. Bra är deet, men här finns vissa problem med dynamik och mjukhet i bilden. Ljudet utnyttjar inte alla högtalare maximalt eller ens alla frekvenser. Visst finns här bas av lägsta sort, men det blir mer bröl än snyggt. Nja, A/V är inte på topp här. Musiken är som väntat, adekvat och smörigt. Banne mig om inte jag fick en liten Elfman-känsla vid något tillfälle.
Typisk amerikansk källare
Jaja, var och en drar sina egna gränser för vad som är familjevänligt och jag har sagt min mening. I övrigt finns textning på engelska enbart, så de som inte vill eller kan uppleva filmen på utrikiska bör nog vänta på den svenska utgåvan. Filmen är från början tillverkad som 3D och det märks då effekterna strittar omkring på duken, men inget illa om detta. Det ser ju kul ut.
©Janne Ahlgren
