Transporter

Vårt betyg:

3.4

Handling/Manus:

Skådespelare:

Regi:

Musik:

DVD-produktion:

Besson i farten igen

Luc Besson var en gång i tiden en garanti för bra och/eller underhållande film. Numera har hans namn betytt endast att han lånat ut det till någon totalt undermålig produktion som behöver draghjälp. Luc Besson har reducerats till en garanti för B-film.

Och inte blev det bättre av att han i THE TRANSPORTER åter igen stoltserar med skribent- och producentstatus. Man blir mörkrädd då han dessutom plockar fram en engelsk skådespelare, flyttar händelserna till Frankrike, engagerar en Hong Kong regissör, en kinesisk skådespelerska, en grym serieskurk och massor av totalt logikbefriad action…
Men se det blev kanske inte så dåligt som man kunde ha anat i sina förhandsfunderingar.

Nåja, THE TRANSPORTER är en sådan film som tar till vana att bryta mot alla fysikaliska lagar, men mer än så tar den vara på varenda klyscha som en Hong Kong regissör kan hitta på. Inte nog med detta, så vet man i slutet av filmen några absoluta fakta:
1. Alla skurkar (antagligen i hela världen) har minst 2 dan i karate, tae-kwondo, kung-fu, sukiyaki och domo arigato hoppa tre meter och landa på skallen utan att det gör ont.
2. Skurkar, oavsett vilket vapen man ger till dem, skjuter oerhört illa, vilket rimmar skralt på de facto att de är så topptränade.
3. Poliser är inte bara dumma utan helt enkelt obegåvade att utöva sitt yrke.
4. Om man skjuter hus med raketer, spränger poliser i bitar och startar tredje världskriget på en motorväg i Frankrike, så går man säker, för lagen hinner inte en i fatt. Franska polisen och dess specialstyrkor är tydligen alla i Polynesien och sänker Greepeacebåtar eller i Paris för att skingra bondeuppror.
5. Har man en topptrimmad BMW, en Schumacher till chaufför och en pietetisk planering för flykt, så nog är det i all sanning så, att den franska polisens små Renaulter och Citroënger hänger med i kurvorna hur länge som helst.

Jason Statham spelar mannen som utgör ett stort hot för DHL och UPS. Posten är inte ens med i tävlingen. Han levererar snabbt och säkert vilka paket som helst. Nu råkar han bryta mot en av sina regler och tittar på en av sina leveranser, något som är förbjudet, och se! Det är en kvinna! Oooo, jag är överraskad. Kvinnor medför problem (subjektiv åsikt av egen erfarenhet) och så gör även denna asiatiska figur med namnet Qi Shu, som hittills varit med om mångt och mycket, men mestadels sådant som har att göra med erotisk film eller sparka-skitet-ur-folk-film. Och denne Qi Shu, eller Lai, som hon kallas i THE TRANSPORTER, är filmens absolut sämsta detalj och dess svagaste länk. Sällan har jag blivit så irriterad på en skådespelerska som nu. Qi Shu spelar över, skriker, skriker, skriker, släpper en tår, spelar över, skriker och skriker igen. Slutligen åker hon på en smäll, men hon kommer tillbaks och skjuter och gapar. Fy helvete vilken kvinna.

Tack och lov balanseras hon väl av Statham som pumpat upp sig något så in i norden. Stathams fysik och hans martial arts kunskaper visar sig vara av ypperlig kvalité och med Corey Yuen, herr regissören, som vägledare kan man se mycket häftiga kampsekvenser. Kanske det borde vara osagt, men inte en av dessa scener är realistisk. Men å andra sidan, den som skaffar sig THE TRANSPORTER söker inte någon jordnära känsla eller "må bra film" överhuvudtaget. Yuen, Statham och Co tar i så det knakar. Alla klyschor i branschen utnyttjas väl och några nya skapas till allas nöje. THE TRANSPORTER är ett adrenalinpaket av hyfsat skapliga mått. Inte den bästa och definitivt inte den sämsta. Actionsekvenserna där bilar är involverade är i samma klass som i TAXI, RONIN eller THE FAST AND THE FURIOUS. Korkade, men underhållande.
På den negativa sidan kan man nämna att action är bra, men vansinnigt mycket av det goda dödar filmen snabbt. THE TRANSPORTER balanserar på en mycket tunn linje här, men klarar sig eftersom filmen är ganska kort. En halvtimme till och man skulle ha somnat till kraschljud och skottlossning.

DVD:n kan man inte säga många illa ord om. Bilden förefaller vara av mycket hög klass och ljudet följer samma spår. Snäppet från referensmaterial i bild och riktigt bra i ljud. Bonusmaterialet är så dumt som det ska vara i dessa filmer; Vi är bra, det var kul, vi var som en familj, jag lärde mig mycket, han är så fin och hon så duktig. Bläää. Och så litet till i form av längre scener. Musiken av Stanley Clarke slår inte fel. Basen mullrar roligt och trots vissa alltför moderna musikaliska inhopp (för mig alltså) nu och då satt musiken väl.

THE TRANSPORTER är en film som man med gott samvete kan se i väntan på nästa… film. Den är klart bättre än XXX, vars hela energi gick till att bjuda på ögongodis, men något sämre än TAXI som trots allt hade mitt i sin korkade historia smilet i ögonvrån hela vägen. Detta är en småskojig film utan större ambitioner och som sådan värd en och annan blick.

© Janne Ahlgren

Recenserad av Janne Ahlgren

Till "Filmguiden" för fler recensioner