Deception (The Last Time)
Komedi från 2006 av Michael Caleo med Michael Keaton och Brendan Fraser.
Recension av Henric Brandt
Att sälja eller säljas det är frågan.
Micheal Keaton är en gammal favorit som är alltid trevlig att se i filmer, Brendan Fraser är en lite nyare favorit men lika trevlig och så en hon från Transporter 2 är väldigt trevlig så startfältet såg mer än lovande ut när skivan sattes i spelaren.
Ted Ryker (Micheal Keaton) är den hårdaste, hänsynslösaste säljaren i New York, företaget står och faller med hans siffror. Jamie (Brendan Fraser) är en ung naiv säljare från landet som precis har fått jobb på samma firma. Ted träffar Jaimes fantastiskt vackra fästmö Belisa (Amber Valletta) och blir blixtförälskad. De inleder ett förhållande och för att kunna träffa henne så ofta som möjligt måste han få Jaime att börja sälja så att han håller sig borta från hemmet.
Att försöka förklara historien mer än i ovan så förstör jag överraskningsslutet som är standard i alla amerikanska filmer. Ganska tidigt så räknar man ut vad filmen egentligen handlar om och man har löst det långt innan karaktärerna ens har fått en första aning. Antingen så har jag sett alldeles för mycket film och överanalyserar varje sekvens i en film så att jag på så vis kan lösa filmen tidigare, eller så är det helt enkelt så att det inte är svårt att räkna ut hur det kommer att sluta. Jag blev inte förvånad när
En situation som kan bli jobbig om han vaknar.
Regissören Michael Caleo regidebuterar med denna film och det känns inte riktigt så, för det finns inga klassiska nybörjar regissör missar, men det finns heller inget av en ny regissörs lekfullhet. Han har även skrivit manus som jag benade i lite i ovan. Fodralet boastar med att han är före detta Sopranos manusförfattare och enligt IMDB har han skrivit ett avsnitt. Imponerande dock är den cast han har fått till sitt förfogande.
Ted är en cool hård säljare.
Micheal Keaton är och förblir den bäste Batman, Beetlejuice och alla andra roller han har spelat, men det har varit lite tyst om honom ett tag, inga större huvudroller. Att spela den egoistiske men innerst inne kärlekshungrande säljaren är en perfekt roll för honom. Han är underbar som elak och har en del av de grövsta uttrycken man har hört på länge. Men detta är inget vi inte sett förut.
Jamie är den raka motsatsen
Brendan Fraser började som pucko Tarzan i George in the Jungle och sen slogs han mot mumier och var grymt bra i Crash. Här är han tillbaka i att spela en kille som är precis på gränsen till nervsammanbrott och han gör egentligen inget nytt med sin klassiska nervrotiska karaktär han gjort förut. Inget nytt under solen här heller.
Jamies fästmö ger upp och finner lycka någon
Amber Valletta spelar Brendan Frasers loser karaktärs fästmö. Här får hon visa ett annat register som skådespelerska om man jämför med Transporter 2, hon är duktig och hennes karaktär känns trovärdig, och det är precis som i ovan inget nytt eller speciellt.
Ingen kul dag på kneget.
Daniel Stern är den helt flippade chefen i en kul biroll och vid sidan om allt detta så kan jag nämna att musiken är helt okey men inget speciellt. Det som dock var roligt med filmen var att du har ingen aning om vad den räknas som för kategori om du inte läser på baksidan. Jag läser aldrig baksidan på en film så jag satt och gissade, först trodde jag att det var en komedi, men sen började jag luta åt drama hållet. När jag efter filmen kollade fodralet så menar de att det är en thriller. Det känns inte riktigt som om hela filmen är en thriller, dock har den ju thriller element, men den har lika mycket som är humor och drama.
Deception eller The Last Time som den heter i Staterna är en ren och skär mellanfilm som inte ger dig något mer än lite tidsfördriv. Du gäspar dig inte igenom filmen för den håller ett bra tempo, men du tar heller inget med dig efteråt.
Recenserad av Henric Brandt
Senast sålda
Besökta produkter
Andra som köpt den här titeln köpte även:
