Irene Huss - Nattrond

Av böckerna av Helene Tursten som hittills skrivits så är NATTROND en av mina favoriter, så självklart så hade jag en hel del förväntningar på den här filmen. Nu blev jag inte direkt besviken då jag tycker att filmatiseringen av den tredje Huss-filmen är den hittills bästa.

Intrigen, miljöerna liksom bildberättandet är mycket bra även om jag tycker att vår, annars duktiga, polishuvudroll agerar väldigt ologiskt i slutet av filmen för att avslöja mördaren. För så skulle inte en riktig polis göra men annars så är storyn mycket bra och rakt igenom spännande.

Skådespelarprestationerna blir allt säkrare och mer klockrena ju längre den här kriminalthrillersserien fortsätter och här måste jag lyfta Angela Kovacs för beröm igen då hon blir allt bättre som huvudkaraktären Irene Huss. Tyvärr är det däremot tråkigt att Lasse Brandeby inte är mer med i NATTROND än i några få scener.

Miljöerna av förfallet sjukhus är grundligt fina och att en hel del utspelas där har regisören använt sig av på ett bra sätt när han bildmässigt berättar historien. Takten och tempot i historien är väldigt bra och man hänger fint med i svängarna.

Det finns inte mycket mer att säga om NATTROND än att det är ett kraftfullt fall framåt i filmserien men att jag tyvärr blir lite förbaskad och besviken på slutet där karaktären Irene Huss agerar både oproffsigt och ologiskt, det förstör helheten en aning. Betyget sjunker därför en bit från min sida.
Fast sett i sin helhet så tycker jag att filmserien om Irene Huss växer och förväntningarna hos mig stiger en bit till då jag ser trailern för GLASDJÄVULEN - den fjärde filmen i serien om Irene Huss. Synd bara att serien ges ut med så långt mellanrum som ungefär 2 månader åt gången, för när man är inne i det här så vore det bättre om filmerna kom lite tätare.