Fri frakt
Fri frakt när du handlar för över 600 kr!
16.00
Snabba leveranser - Beställ innan 16.00, leverans nästa dag!

Filmguiden

Filmbloggen

11 MAY 2013

Star Trek Into Darkness - en berättelse om vänskap

Den som har pengar och resurser kan få vikta pappersplan och myror i 3D publiken att kippa efter andan. Att J.J. Abrams haft nära 200 miljoner amerikanska dollar att leka med borde alltså synas och förnöja oss alldeles väldigt mycket. Såhär dagen efter kan jag inte sluta le. Det visuella kan nog banne mig vara - trots att jag är ST-fan och kanske inte superobjektiv - det bästa jag har sett i denna genre och dessutom finns det ingen som kommer ens in närheten av spektaklets magi. Utom Abrams första Star Trek-film, den kommer i närheten.

Kirk får hett om öronen


Ett antal tidsenheter har gått och James Kirk (Chris Pine), kapten på Enterprise är i full färd med att göra det han gjorde sig känd för att göra i första filmen: Skiter i protokoll. Vi kastas i en actionscen där Spock (Zachary Quinto) sänks ner i en vulkan för att förhindra att planetens lilla population går under i ett superutbrott, men då det hela blir knivigare och allt går åt skogen gör Kirk beslut som kommer att eka allvarligare reprimander än han kunnat ana. Men Spock ska räddas, kosta må vad det än vill. Kirk löser debatten om the good of the many outweighs the good of the one på sitt eget sätt och käbblet de höga officerarna emellan tystas först då Amiral Pike (Bruce Greenwood) gör drastiska ändringar i Enterprises uppsättning av manskap. Men samtidigt händer det saker i London - en bihistoria med en sjuk flicka och en mystisk man som erbjuder hälsa urartar i en terrorhandling som föga roar Londonborna och än mindre Starfleet Command där en rasande Admiral Marcus (Peter Weller) avslöjar att terroristen kommer från egna led, heter John Harrison (Benedict Cumberbatch) och är en särdeles intelligent, stark och beslutsam typ.

Benedict är en formidabel skurk


Knappt har Marcus fått sitt sagt innan Kirk öppnar käften för att argumentera innan Harrison slår till igen och flyr men lämnar förödelse bakom sig. Dessvärre flyr han till Klingonska Imperiets knutar och vad man försöker göra är att undvika att reta de annars också lättirriterade pannskrynkelkrigarna. Efter diverse förslag skickas Enterprise med sin ursprungliga besättning för att helt enkelt eliminera hotet, men den ordern går stick i stäv med Federationens praxis, så Kirk planerar helt andra åtgärder. Som väntat går inte allt som man vill och Enterprise blir haltande på ett illavarslande ställe och inte finns Scotty (Simon Pegg) heller ombord, för honom var Kirk tvungen att sparka för ordervägran. Istället har maskinchefsuppgifterna tagits över av Mr. Chechov (Anton Yelchin) och som inte allt annat skulle vara åt skogen visar det sig att den andra nya vetenskapsofficeren, inte är vem hon säger att hon är utan i själva verket Dr. Carol Marcus (Alice Eve), dotter till den surmulna amiralen. Nog med personligheter, på backen finns Harrison och som på beställning uppenbarar sig Imperiets beskyddare som inte finner sina humana gäster alls välkomna eller knappt värda att slås samman och i bitar, men Harrison har andra planer. Han expedierar Klingonerna och ger upp.

Effekterna är hisnande


Åter på Enterprise finner vi Harrison bakom galler (uttryckssätt) och han har faktiskt en massa intressanta saker att berätta. Bland annat avslöjar han amiral Marcus snuskiga spel bakom kulisserna och erbjuder Kirk att lita på honom. Han vill ha åter de sina och Kirk vill göra det rätta, men händelser som passerat, moral och etik - för att inte tala om logik sätter honom i ett svårt dilemma. Inte helt överraskande dyker lösningen på problemet upp och att Scotty fick sparken visade sig vara ett lyckokast. Dock har Harrison med millimeterprecision prickat in alla händelser som kommer att ske och faktiskt räddar hela Enterprise från undergång. Alla sinnen och Spock säger att man inte kan lita på Harrison, men Kirk är som han är och ämnar avsluta alla hot och hot om fullskaliga krig en gång för alla. Och då har bara halva filmen passerat och mer än så säger inte jag. Detta är ungefär vad man kunnat utläsa ur trailerkavalkaden och alla teorier om vem som är vem och vad som kommer att ske kommer att avslöjas - och så får man se om man hade rätt eller fel, men de flesta har rätt.

Möte där man inte vill vara


Filmen är ett relationsdrama med science fiction som bihandling. Förmodligen en trilogi likt Christopher Nolans Batman men på en helt egen nivå. Där Batman skållade oss med hett vatten finns det här gott om originalseriens humor kvar och Abrams ger mer än gärna vika för fansen och matar dem med små detaljer som man sedan kan placera i TV-seriernas olika episoder samt knyter till frågetecken som vissa långfilmer väckte men inte släckte. Abrams kan sin sak och förvaltar sina pengar och förtroendet väl. Och det är inte enbart studions förtroende som står på spel, här talar vi om en fanbase-förtroende som kan skifta lika snabbt som den kom till stånd. Som tragiskt exempel från min ungdom kan jag nämna John Carpenter som för en stund var en gud, men som sedan sålde sin själ och blev en mainstreamsnubbe. Man minns hans glansdagar med ett leende/skräck och så vill man inte minnas Abrams, för hans insats i att förnya en genre är ojämförbar - med undantag av Batman - och lyckas behålla kvar fansen, de nya och även oss reliker som vuxit upp med 50 år av Star Trek. Och vi är fortfarande ganska många som kritiskt granskar det som egentligen formade min generations uppfattning om sci-fi helt och hållet ensam.

Spock som vanligt...


Igenkänningsfaktorn är viktig och där finns inga misstag. Farkosten är behaglig att se även om den i jämförelse med gamla Kirks pappkulisser är ett technomoster - äähh, det köper vi. Kanske inte ändå helt, men dock totalt eftersom kulisserna fylls med folk som uppenbarligen odlats fram i laboratorium för att en dag spela rollerna som Kirk, Spock, Uhura, Scott, Chechov och Sulu. Att ta en sådan ikonisk karaktär som James Kirk och göra om honom, och ändå inte, är en uppgift som redan som tankelek skrämmer skitet ur de flesta. Jag kan föreställa mig såväl Abrams som Pines ångest, men se, det gick ju fint. Into Darkness visar att rebelliske Kirk ingalunda böjde sig och tog det som en man, utan fortsatte på utstakad bana där hans magkänsla och respektlöshet ofta får hans egentlige, intellektuelle nemesis att nästan visa känslor. Att Chris Pine är en fullträff som unge Kirk är klart, men att Quinto därtill lyckas spela kanske alla tiders mest kända utomjording som om han var klonad från Leonard Nimoy är enastående. Helt enastående. Jag kan inte idag komma på någon annan i denna pivotala roll som Kirks bästa vän, motståndare och törs man ens säga det - älskare! Fysiska blir de aldrig, men vänskapen - trots att den ofta ligger på samma nivå som ett par som har varit gifta länge och känner varann till punkt och pricka (krhmm...) - hålls igång av ett konstant tjafsande om reglemente, logik och smågliringar hit och dit, men som i allvarets stund är så stark att en inte kan existera utan den andra som en hel individ.

...och Spock som vanligt


I periferin av Kirk och Spock ligger deras järnring av lojala medhjälpare som utan att blinka verkställer order så galna som de än må vara. Uhura och Spock har ett förhållande, men Spocks halvmänskliga sida som hon vill åt trycks ner av Kirks irrationella beteende. Spock måste visa sig stark på två fronter och dessutom kämpa mot allt från säker död till redan accepterad död. Scott håller fast vid sina principer och Kirk tvingas avskeda honom tillfälligt emedan Sulu och Chechov får mer ansvar ombord på Enterprise. Som ett störningsmoment kommer Dr. Marcus in i bilden och visuellt är det inte störande alls, men som dotter till amiralen in charge och som en högst betydande karaktär i sagans framtid är det dock Spock som tar de stora emotionella smällarna - han som inte egentligen är utrustad med vilja att hantera dessa. Alla har dock en bristningsgräns visar det sig. Och orsaken till allt ont har man delat upp en aning, men huvudsakligen ligger den på Benedict Cumberbatch - som redan i sig skulle vara ett förträffligt bovnamn - och hans gestaltning av makt och galenskap blandat med stoiskt lugn. Om Bane var skrämmande med sina muskler och sin mask, så är Cumberbatch allt detta utan hjälpmedel. Hans röst och intensitet ligger i en klass som knappast ger honom en Oscar, men som ger honom filmbovsplats nummer 1 i många år framåt. Lysande och helt i linje med Pines och Quintos uppvisningar, för vad man helt klart måste inse är, att dessa unga män är förbannat bra skådespelare och gör sina karaktärer oerhört trovärdiga i en miljö som är än så länge påhittad. Bravo bravissimo!

Maskimästaren har en större roll denna gång


Star Trek Into Darkness är inte bara skådespelarnas film och inte heller manusförfattarnas film även om alla dessa är suveräna. Detta är en film som gör sig faktiskt bäst på bio eller i en hemmasalong där man satsat ganska många stålar för att skapa sin egen biograf eller vad man nu försöker emulera. Filmen i 3D fungerade klockrent även om den är spelad in i IMAX och efterkonverterad. Jag har inte ett ont ord att säga om 3D upplevelsen. Abrams kör sin anamorfiska linsdans igen och flares och glares svingar i bild i tid och otid, men det är hans stil. Mig gör denna stil inget alls, men de som har tendens för epilepsi kan nog ta sina tabletter innan visningen. Håller ljud och bild samma kvalité på den kommande Blu-rayutgåvan så skattar jag mig lycklig och ska se filmen tre gånger samma dygn, varje gång koncentrerad på att tokanalysera ljud, bild och resten. Som ljudbög (grad: ärkegenerallöjtnant) var jag synnerligen imponerad med ljudmixningen. Jag såg filmen på Saga i Skövde och där har man grunkorna korrekt inställda. Jag vet att jag hemma kan klämma ännu litet mer separation och djup i ljudet och det kommer att bli en mäktig upplevelse. Mäktig! Men som sagt, ljudet är så bra att jag nominerar filmen till ett av de 10 bästa ljudspåren någonsin på film och blir inte denna Oscarnominerad för ljud nästa gång, så anlitar jag Trio Exitus för att expediera någon... någonstans. Just nu kan jag inte ens i fantasin infinna mig i att se detta på en iPad med hörlurar eller en 32 tums plasma utan rejäl surroundanläggning, för Star Trek är inte bara en film - det är en upplevelse för hela kroppen.

Hederlig jakt och explosioner, jiihaaa!


En bit från Mr. Worf kan man säga


Såå, kan jag som objektiv filmkritiker verkligen inte hitta något illa att säga om Star Trek Into Darkness? Nej är svaret och motiveringen lyder: Ja, jag kan hitta fel i allt, även denna film. Den tar inte i alla avseenden vara på möjligheterna och fånar till det en aning på sina ställen. MEN! Då jag går på bio med en förväntning att jag ska bli kungligt underhållen då jag ser på en fantasi som jag levt med i 50 år, så fyller denna film alla förhoppningar. Den tar tag i och ruskar om en, den är spännande, den är fartfylld och den har ett emotionellt djup som skakar om inälvorna samtidigt som den lämnar det viktigaste i grundvalarna till Star Trek till den sista minuten och filmseriens (vi talar om originallångfilmerna) kanske bästa insats är nummer två som egentligen bör vara fortsättning på Into Darkness kan bli även fortsättningen i denna nystart. Det vore inte helt fel. Jag säger inget mer, för nu är allt sagt och mitt råd är att alla som känner dragning till Star Trek i någon mån måste peta in ett biobesök i kalendern omedelbart. Det som gjorde mig besviken var att ingen hade klätt ut sig och inget konverserade på Klingon, men man kan inte be om att få månen med glass på då man sitter i stans enda biograf i Skövde. Därmed avslutar jag min predikan idag. Amen.
©Janne Ahlgren

2013-05-12 00:28
Filmb0ck3n: Filmen var makalös! Älskade varenda sekund!
2013-05-13 08:13
274030: Grym!! Bättre än den första....Kahn va den coolaste skurken jag sett på film sedan Jokern

Mer i bloggen

Fler blogginlägg
20 NOV 2017

Veckans releaser V.47

Även denna vecka ser det lite tunnt ut med releaser men gräver man på djupet går det att hitta fler än ett par toppreleaser. För det går då verkligen inte att missa att Spider-Man: Homecoming... Läs mer

  • 0 kommentarer
17 NOV 2017

R.I.P. Rickard Wolff

Ännu en folkkär skådespelare/artist har lämnat oss alldeles för tidigt. Wolff var bara 59 år när han idag somnade in efter en tids sjukdom. Vi kommer minnas honom för hans medverkan i filmer som... Läs mer

  • 0 kommentarer
14 NOV 2017

Veckans releaser V.46

Då denna veckas releaser till största del verkar handla om återutgivningar och importfilmer som jag inte brukar bry mig så mycket om i detta format funderade jag först ifall det var lönt att göra... Läs mer

  • 0 kommentarer
08 NOV 2017

Disney Pixar's Coco visar upp sig

Redan nu i november går Disney Pixar's nya film Coco upp på bio världen över. Vi i Sverige får i vanlig ordning vänta lite längre och inte förrän den 2 Oktober nästa år får vi se filmen som... Läs mer

  • 2 kommentarer
05 NOV 2017

Veckans releaser V.45

Gillar man robotaction kommer det denna veckan den senaste och femte delen av den till synes oändliga Transformers-sagan , denna gång med undertiteln The Last Knight . Själv har jag tröttnat... Läs mer

  • 0 kommentarer
29 OCT 2017

Veckans releaser V.44

Denna vecka är det nog rekord i antal skräck och thrillers som släpps en och samma vecka vilket knappast kan passa bättre då rysliga filmer bör intas under Halloween. Först ut har vi skräckfilmen... Läs mer

  • 1 kommentar
23 OCT 2017

Veckans releaser V.43

Jag tror fler än jag hade räknat bort filmserien The Mummy då Brendan Fraser i huvudrollen inte fick filmerna att gå runt för filmbolagen. Istället storsatsar nu Universal Pictures och slänger... Läs mer

  • 1 kommentar
20 OCT 2017

Remakes, sequels and prequels

Jag har redan vid ett flertal tillfällen påpekat att filmvärlden just nu svämmar över av uppföljare och olika varianter av nyversioner men jag tänkte det kunde vara dags att reda ut lite av... Läs mer

  • 1 kommentar
17 OCT 2017

Veckans releaser V.42

Bland veckans releaser verkar det på ytan inte finnas så mycket att hitta men gräver man lite djupare finns det som oftast en hel del intressant att hitta. De som förresten helst håller sig över... Läs mer

  • 0 kommentarer
14 OCT 2017

På bio: The Ninjago Movie

Som filmälskare borde det kanske vara en självklarhet att gå mycket på bio men som jag skrivit om tidigare är det inte riktigt min grej av olika anledningar men vad gör man inte när barnens... Läs mer

  • 0 kommentarer
Ju mer du handlar desto mer rabatt får du!
100 kr
200 kr
300 kr
400 kr
600 kr
Fri frakt

Nyheter

Kundtjänst

08-505 655 50
Mån-fre 9-16
Lunchstängt 12-13

Discshop Svenska Näthandel AB
Box 131 74421 HEBY

Nyhetsbrev

Facebook

Håll dig uppdaterad, följ oss på Facebook

Instagram

Följ oss på Instagram! Discshop Instagram

Trygg e-handel

Discshop.se är certifierad trygg e-handlare Läs mer

Prisjakt.nu

9.12 av 10 Läs mer

Pricerunner.se

tml> Läs mer

16.00

Snabba leveranser - Beställningar innan 16.00, leverans nästa dag!

Fri frakt

Fri frakt när du handlar för över 600 kr!

Bonusprogram

Din stjärnstatus gör skillnaden! Läs mer

Öppet köp

14 dagars returrätt på alla köp Läs mer
© 1999-2017 Discshop Svenska Näthandel AB | Org.nr. 556604-9952 | Cookies
Adlibris | Bamba - Leksaker | Discshop.fi | SF Anytime