Filmguiden

Drama från 2018 av Bradley Cooper med Lady Gaga och Bradley Cooper.

5.0 - Recension av: Björn Spelberg

Handling/Manus

Skådespelare

Regi

DVD-produktion

Musik

A star is born (2018) (Blu-ray) (recenserad)

Köp

199 kr

A star is born (2018) - 4K Ultra HD Blu-ray

Köp

299 kr

A star is born (2018)

Köp

149 kr

"En självklar fullpoängare"

Det är faktiskt inte så ofta det händer. Förra året delades det till exempel bara ut tre fullpoängare av cirka 100 recenserade filmer och året dessförinnan endast två här på Filmguiden. Det räcker med andra ord inte att en film är bra för att lyckas få full pott. Alla filmens beståndsdelar måste tillsammans arbeta på topp så att tittaren kan leva sig in i filmen så pass att denne glömmer tid och rum samtidigt som att releasens tekniska bitar också presterar på topp. Handlingen ska helst rycka tag i tittaren och skaka om denne fullständigt. Med det sagt förstår ni att det det inte är helt enkelt att få det högsta betyget men A Star is Born är definitivt en film som hör hemma i den skaran då den uppfyller alla dessa kriterier.

Jack fattar direkt tycke för Ally.

Filmen handlar om rockstjärnan Jackson Maine (Bradley Cooper) som efter många år på scenen lider av svår tinnitus. För att dämpa sin smärta tar han smärtstillande tabletter som han inte alltför sällan blandar med alkohol. Det är just vid ett sådant tillfälle som han stöter på den framgångsrika sångerskan Ally (Lady Gaga). Jack stannar nämligen efter en spelning till vid första bästa bar som råkar vara en gay-bar. Precis vid det tillfället kliver Ally upp på scenen och Jack fastnar direkt för hennes röst. När han lär känna henne mer inser han snabbt att hon även är en talangfull låtskrivare och det dröjer inte länge förrän han drar upp henne på scenen och hon får sjunga en av sina låtar som succén är ett faktum.

De skapar magi på scenen tillsammans.

Det dröjer inte många minuter innan man blir påverkad av filmens handling. Nästan omedelbart tycker man synd om den framgångsrika sångaren som måste dämpa sin smärta med piller och alkohol. Man märker sedan ganska snabbt den magiska kemin mellan de två huvudkaraktärerna och kort därefter man får uppleva en mäktig upplevelse där den underbara och Oscarsbelönade låten Shallow framförs i en duett. Vid detta tillfälle är inte ens halva filmens speltid avklarad utan snarare bara runt en tredjedel. Sedan fortsätter känslor svalla upp och ner likt en bergochdalbana resten av speltiden och när allt är klart drygt två timmar senare är man minst sagt tagen av det man nyss fått uppleva. Som jag först trodde handlar det inte om en originalfilm utan en film som spelats in flera gånger tidigare. Senast var dock på 70-talet då Barbara Streisand och Kris Kristofferson spelade huvudrollerna. Före det på 50-talet med Judy Garland och James Maison och originalet kom redan på 30-talet. Utan att ha sett föregångarna tror jag dock den senaste filmen skiljer sig ganska markant med originalet. Anmärkningsvärt tycker jag ändå är att alla versioner av filmen blivit flerfaldigt Oscarsnominerade.

Jacks bror är inte imponerad över hans beteende.

Jag brukar kunna vara ganska skeptisk till artister som som provar på lyckan på den stora duken och granskade därför Lady Gaga agerande väldigt väl. I de inledande scenerna tycker jag hennes agerande känns lite stelt men innan jag ens börjat tänka allt för mycket på hur hon kunnat roffa är sig en Oscarsnominering för sin insats bländar hon till. Dels med en fantastisk sångröst men även med sin närvaro och kontakt med sin motspelare Cooper.  Det gnistrar verkligen mellan dessa två främst ute på scenen där de båda ser ut att trivas allra bäst. Cooper som också gör sin regidebut med denna film tror jag har många just nu fått många erbjudanden då även han gör sin livs roll. Sam Elliott som spelar Jacks äldre bror bör också omnämnas eftersom han trots ganska kort medverkan imponerar med ett trovärdigt och framförallt väldigt tydligt agerande då han får mycket förmedlat på få repliker.

Hur länge ska magin mellan dem bestå?

Som ni nog redan förstått är även filmens tekniska prestation också klanderfri. Bilden är riktigt bra och levererar fina färger och bra skärpa trots många svårfilmade miljöer som mörka och ganska rökiga scener. Ljudet levererar inte bara det fantastiska soundtracket på ett bra sätt utan är också i övrigt mycket detaljerat. Bonusmaterial finns det gott om och de flesta spelar vidare på det musikaliska temat och visar mer av scenframträdanden och musikvideos men även berättar mer om hur filmen skapades. Med facit i hand tyckte jag det var tråkigt att filmen bara fick med sig en Oscarsstatyett hem av de åtta nomineringarna. Utan att ha sett alla vinnande bidrag är jag ganska säker på att den hade förtjänst minst några stycken till. Allt från Bäst manliga huvudroll till Bästa film tycker jag hade kunnat vara aktuellt.

• Kommentera