Fri frakt
Fri frakt när du handlar för över 800 kr!
15.30
Beställ innan 15.30, skickas samma dag!

Filmguiden

Borta med Vinden

Fler recensioner
06 DEC 2000
Borta med Vinden

Klassiker från 1939 av Victor Fleming med Clark Gable och Vivien Leigh.

4.6 - Recension av: Jan Ahlgren
Handling/Manus
Skådespelare
Regi
DVD-produktion
Musik
Borta med Vinden (recenserad)
79 kr

Borta med vinden

Vad kan man säga om den film som är större än livet själv och där arbetet och händelserna bakom kulisserna är minst lika intressanta som själva filmen? Vad kan man säga om filmen som älskas av miljoner och som man med god min kan anse vara en banbrytande och fenomenal uppvisning i romantik, dramatik och filmteknik?

I Borta Med Vinden kombineras riktiga såpaingredienser i ett episkt format med rika färger och överdådigt spektakulärt händelseförlopp. 4 timmar flyter iväg utan vidare och det faktum att man tittar på en över 60 år gammal film tänker man inte på en enda gång. Ty så magnifik är detta drama, att man bara kan förundras hur man lyckades mobilisera såväl de största stjärnorna i nöjesindustrin som de mest kunniga filmhantverkarna i en och samma produktion. Och om man trodde att \"Blair Witch Project\" var en föregångare i exceptionell marknadsföring, så kan man lätt konstatera att Borta Med Vinden var ännu mera hypad då den äntligen hade sin premiär 1939.

Närapå alla framstående filmkritiker har varit eniga om att Borta med vinden är en av Hollywoods största och bästa produktioner genom tiderna. Hur ska jag då kunna vara av annan åsikt? Och det finns faktiskt ingen orsak att vara det heller. Filmen är en klassiker och ett måste för alla filmälskare. En klar fullträff, inget mindre.

För alla som intresserar sig för bakgrunden för filmen följer här en lätt historik:
I maj 1936 fick producenten David O. Selznick ta del av manuskriptet för Borta med vinden. Författaren Margaret Mitchell menade att boken är värd 50 000 dollar, men Selznick vägrade betala sådana summor till en okänd författare.
I juni samma år publicerades boken. I slutet på juli öppnade Selznick plånboken och lät Selznick International Pictures köpa filmrättigheterna. Summan var de begärda 50 000 dollar och var den största summan man hade betalat för en debutroman någonsin.
I augusti 1936 kontrakterades George Cukor som regissör och redan i september började man allvarligt fundera på vilka som skulle spela de 25 viktigaste rollerna och provfilmade en del folk, bl.a. Louise Platt för rollen som Scarlett O?Hara. Sydney Howard kontrakterades som manusförfattare, men hans villkor var att han kunde jobba hemma på sin ranch i Massachusetts.

I oktober 1936 var boken redan en bestseller och Margaret Mitchell en firad stjärna. Medierna följde noga vad som hände med filmatiseringen och rapporterade med noggrannhet och spekulationer om vilka som skulle spela med i filmen. Man annonserade också tävlingar och nationella uttagningar för de olika rollerna. Selznick fick glädjas åt gratisreklamen och gjorde sitt bästa för att sprida rykten och mata medierna med ett och annat.

Man började söka efter lämpliga skådespelare i de södra staterna i USA i november 1936 och samma månad testade man Tallullah Bankhead som den första aktrisen som allvarligt ansågs ha en chans att spela med i filmen. I Början av december hade man testat över 500 skådespelare och i slutet på månaden testades Tallullah en gång till för rollen som Scarlett. Före nyår hade Sydney Howard färdigt ett 50 sidigt utkast för filmen.

Året 1937 började knivigt. Selznick ville inte veta av Bankhead längre och ville fortsätta med att leta efter en annan Scarlett. George Cukor instämde. Han hade inte sett något som han gillade då man testade folk i New York. I februari rekommenderades Vivien Leigh till Selznick, men han gav dessa rekommendationer föga uppmärksamhet. I slutet på månaden levererades det första manuskriptet som skulle generera en 5½ timme lång film.

I mars, emedan Selznick intervjuar allehanda damer, tar George Cukor kontakt med historikern Wilbur Kurtz och reser ner till södern för att få koll på de historiska fakta som senare ska porträtteras i filmen. I april befinner sig Cukor fortfarande i södern emedan Selznicks sökande fortsätter.
I maj tilldelas Margaret Mitchell, till bl.a. Selznicks stora glädje, Pulitzer priset och man rapporterar att roman nu inbringat närmare 1,4 miljoner dollar. Trots detta, eller p.g.a. detta skrev Mitchell aldrig en annan bok även om rykten sa nåt helt annat.
Linda Watkins testas för Scarlett-rollen i New York i juni och innan året är slut har även Adele Longmire, Haila Stoddard, Diana Forrest och Edith Marriner testats. I september hoppar William Menzies in som produktion designer.

I början av 1938 konstaterar Selznick att han inte har en enda skådespelare i viktig roll och inget fungerande manuskript. I januari menar han att nu får det vara nog med okända skådespelare och testar Paulette Goddard i början av februari, Margaret Tallichet och Frances Dee i mars.
I maj har han spenderat över 400 000 dollars och har inget att visa upp i vare sig skådespelarväg eller ett vettigt manus. I slutet på månaden erbjuder sig MGM att köpa det manus. I augusti får säljer Selznik de internationella distributionsrättigheterna till MGM för 1,5 miljoner dollar. Kan detta ha att göra med att Selznicks svärfar hette Louis B. Meyer, chef för MGM. I slutet på augusti får lyckas Selznick med att övertala en icke alls intresserad Clark Gable att skriva på ett kontrakt.

Scarlett O?Hara-rollen är fortsättningsvis ett stort frågetecken och Selznick tar hjälp av agenten Maxwell Arnow för att hitta en lämplig skådespelarinna. I september testas Nancy Coleman och Shiley Logan. Oktober månad är tung för Selznick och han skickar ett PM till Cukor där han klagar över att de inte ännu har en Scarlett O?Hara. I november testas Paulette Goddard igen och anses ha bäst chanser att fylla Scarlett-rollen. Samtidigt testas Marcella Martin och Lana Turner.

I början av december kommer Vivien Leigh till USA från England. Den 10 december spelas branden i Atlanta in och Vivien Leigh introduceras till filmgubbarna \"on location\". Den 21 testas Leigh och den 25 slår man fast att hon fått rollen.

I början av januari 1939 har alla stjärnor skrivit på sina kontrakt och dagen innan själva filmandet ska börja ändrar Selznick manus ännu en gång. Den 26 februari börjar man dock filma dramat.

I februari är allt sig likt. Selznick är inte nöjd med något och allra minst med det dagliga arbetet. George Cukor får nog och hoppar av projektet till Vivien Leighs stora besvikelse. Den 17 februari hoppar Victor Fleming upp i regissörsstolen, hatar manuset och stänger ner produktionen och omarbetar manus i 10 dagar. Den 2 mars fortsätter filmandet men redan följande dag får huvudkameramannen Lee Garmes sparken för scenerna blir för mörka. Ernest Haller tar över. Även andra problem uppkommer i mars. Sceneriet ser för tillgjort ut och produktionen drabbas med ett problem värre än ett annat allt eftersom man försöker hålla en någorlunda vettig tidtabell.

I april tar pengarna slut och MGM vägrar skjuta till kapital. Bank of America lånar ut en miljon för att rädda projektet. I mitten av månaden har man problem med kostymerna och i slutet hoppar Victor Fleming av p.g.a. nervösa besvär. Han säger sig vara borta i två veckor och man anställer en tillfällig regissör, Sam Wood.

I juni får man problem med de färgade skådespelarna och ordet \"nigger\" stryks ur manuskriptet p.g.a. alla protester. 1 juli spelas de sista scenerna med huvudpersonerna in och augusti börjar Max Steiner arbeta med musiken. I början av september klipper man filmen och den 9 visar man en kort överraskningsförhandsvisning för förstummade och vilt applåderande biobesökare.

Musiken är något försenad, informerar Steiner Selznick i början av november och den 11 samma månad filmas sista scenen in.

I början av december värderar censorerna filmen och då man jobbar 20 timmar per dygn med att koordinera och bestämma färger. Den 15 december, äntligen, har filmen premiär i Atlanta. Julpremiärerna är i New York och Los Angeles.

1940 kammade filmen hem hela 8 guldgubbar, bl.a. för bästa film, bästa kvinnliga skådespelare, bästa foto och bästa klippning. Hattie McDaniel fick som första svarta skådespelare i historien en Oscar. Dessutom fick den två specialpris och fem nomineringar. Clark Gable snuvades på en Oscar och han blev inte glad.

1998 ger New Line Cinema ut Borta med Vinden i ett helt nytt format. Man har restaurerat filmen genom att använda de senaste rönen inom Technicolor-tekniken. Färgerna är åter mustiga och skarpa. 12 minuter av filmens negativ är digitalt restaurerat där skrapor och andra störande element är borta. Ljudet är nymixat och digitaliserat.

Ja, ja. Filmens värld är fascinerande och om man vill så kan man lista tusentals intressanta detaljer som filmskaparna hade för sig innan filmen fick premiär, men det må bli en annan gång. Nu och här konstateras helt enkelt: SE DEN!

©Janne Ahlgren

2019-02-22 06:20
tinat1: Kan bara instämma med herr Ahlgren.... Missa inte denna film, för detta är utan tvekan filmernas FILM !!!
Ju mer du handlar desto mer rabatt får du!
100 kr
200 kr
300 kr
800 kr
Fri frakt

Nyheter

Kundtjänst


Discshop Svenska Näthandel AB
Box 131 74421 HEBY

Nyhetsbrev

Facebook

Håll dig uppdaterad, följ oss på Facebook

Instagram

Följ oss på Instagram! Discshop Instagram

Trygg e-handel

Discshop.se är certifierad trygg e-handlare Läs mer

Prisjakt.nu

9.12 av 10 Läs mer

Pricerunner.se

4.7 av 5 Läs mer

15.30

Beställningar innan 15.30, skickas samma dag!

Fri frakt

Fri frakt när du handlar för över 800 kr!

Bonusprogram

Din stjärnstatus gör skillnaden! Läs mer

Öppet köp

14 dagars returrätt på alla köp Läs mer
© 1999-2021 Discshop Svenska Näthandel AB | Org.nr. 556604-9952 | Cookies
Adlibris | Discshop.fi | SF Anytime