Fri frakt
Fri frakt när du handlar för över 800 kr!
15.30
Beställ innan 15.30, skickas samma dag!

Filmguiden

14 JAN 2004

"En gammal goding med tunn Travolta"

Jag undrar hur många över 35-åringar som inte direkt, då de hör låtar såsom \"Sandy\", \"Greased Lightning\" och \"You?re The One That I Want\", drar på munnen, vickar med tårna och nynnar i god ordning med i lyriken. Högst antagligen nästan alla västerlänningar, för GREASE, varifrån dessa och många andra oförglömliga låtar härstammar, var en gång i tiden bland de största som fanns på filmcelluloid. Inte nog med att filmatiseringen av GREASE blev oerhört succéartad, det blev/var/är även musikalen som än idag drar fulla hus i bl.a. London. Och det är inte så konstigt, för även om vi talar om tonårsdrama på 50-talet, så har vi med alla vitala ingredienserna: Kärlek, rock?n?roll, ballader, självigenkänning, stereotyper som vi älskar att hata och coola grabbar i kubik och kvadrat.

Och så charmiga John Travolta (ca -50 kg från idag) och sockersöta Olivia Newton-John som den renaste av dem alla, oskulden nummer ett och en drömflicka för vilken som helst morsa som alltid tjatar om hur den och den flickan är för dålig, för fattig eller för ful för ens egen son. Travolta och Newton-John är alla tiders sötaste par hur man än ser på saken.
Vad är nu detta? kan vissa yngre medlemmar i samhället undra och det är en bra fråga som kräver ett svar. Jo, Danny (Travolta) leder ett coolt gäng och har en image som är supercool. Och så blir han förälskad i jungfruliga Sandy, något som är imageförstörande så in i norden. Då skolan börjar visar det sig att Sandy börjat i samma skola som Danny och detta leder till svåra imagepåfrestningar och resten kan alla räkna ut. Hit och dit med dittan och dattan och Happy End på slutet. Däremellan lite drama, litet humor och mycket sång med dans.

Löjligt, fånigt, bläääh, sliskigt? några små uttryck som min tonårsson kom med då dottern hyrde filmen på Preem. Tills han såg (vi tvingade) GREASE på teater i London förra sommarn. Då ändrades tonen och plötsligt var GREASE det bästa teaterstycket han hade sett. Och det enda. Men ändå, då filmen kom på posten var inte tonfallet så hårt längre. Vi äldre, d.v.s. vi stenåldersmumier log brett och redan innan filmen var tvingad i DVD-spelaren, så var humöret på topp. Och där höll den sig enda till slutet, för GREASE är fortfarande i sin klass en vinnare. Man kan inte jämföra den med vare sig CHIGAGO eller MOULIN ROUGE. Nej, GREASE är en egen, ren och väl sammansatt helhet som är så sirapslen att man nästan kvävs.
Regissören Randall Kleiser har omsorgsfullt valt sina skådespelare och har noga instruerat dem i varje situation. Här finns visserligen utrymme för särdrag eller ad lib och det bästa ryms med, men allt är enormt kalkylerat. Detta är filmens fördel och nackdel. Dels känns filmen som en teaterföreställning i stora kulisser och dels känns filmen som en ganska styv framställning, en alltför rigorös presentation av kunskap och vision. Enligt alla gällande standardregler. För att lyckas med detta har Kleiser valt att jobba med etablerade skådespelare vilket i sin tur betyder att fullvuxna spelar tonåringar. Travolta, som var 24 var bland de yngsta. Newton-John var 29 och den onda flickan Rizzo, spelad av Stockard Channing, hade nått den aktningsvärda åldern av 34 år. Och det syns. Ingen av karaktärerna påminner ens snabbt tittat om en tonåring. Nåja, sånt? får man leva med ibland.

Må det vara hur som helst, jag erkänner villigt att jag började smått twista runt soffbordet då Johnny Casino & The Gamblers (Sha-Na-Na) satt igång med \"Rock?n?Roll Is here To Stay\". Musiken kommer så långt ifrån dagens pumpa-dunka-bas-techno-rap-skit som man bara kan komma och det gläder mig speciellt mycket. Här får vi en portion av det gamla goda och om någon nu säger att \"Janne är en insnöad gubbe som inte förstår sig på musikens utveckling\", så säger jag \"Ja, just det\".

Vad det gäller DVD:n så kunde den ha varit bättre. Inte så att ljudet eller bilden skulle vara helt kassa, inte alls, utan den där sista punchen tycks saknas. Bilden är OK utan att vara exceptionellt bra eller uppeggande. Färgerna och skärpan är fina, men på något sätt ser bilden litet gammal ut med litet skrap och litet flimmer här och var. Ljudet är bitvis bra, men mycket dämpat. Då man lyssnar/ser på sångerna, så kunde man lika väl lyssna på en CD-skiva i Pro Logic II. Visserligen bjuds vi på 5.1, men bara på fåtalet ställen känner man att surrounden och basen utnyttjas väl.
Bonusmaterialet är tunt, men det som finns, intervjuer 20 år senare, är skapligt. Dock skulle det ha funnits utrymme för massor av skojigheter, något som man nu inte besvärade sig med. Musiken räddar föreställningen. Hurra, hurra.

GREASE är en klassiker. Travolta och Randall Kleiser blev riktigt stora, Olivia var redan ganska stor men blev större och musikalen i stor skala kom tillbaks i filmformat. Jag vet att det finns människor som hatar allt som heter musikaler, men ge GREASE en chans. Se den ensam, så man inte behöver bry sig om imagen, då ska ni se att filmen är bättre än väntat. Se den i grupp med hard core rappare och resultatet kan bli annorlunda. Eller vem vet?

© Janne Ahlgren

Kundtjänst

info@discshop.se

Discshop Svenska Näthandel AB
Box 131 74421 HEBY

Nyhetsbrev

Facebook

Håll dig uppdaterad, följ oss på Facebook

Instagram

Följ oss på Instagram! Discshop Instagram

Trygg e-handel

Discshop.se är certifierad trygg e-handlare Läs mer

Prisjakt.nu

9.12 av 10 Läs mer

Pricerunner.se

4.7 av 5 Läs mer

15.30

Beställningar innan 15.30, skickas samma dag!

Fri frakt

Fri frakt när du handlar för över 800 kr!

Bonusprogram

Din stjärnstatus gör skillnaden! Läs mer

Öppet köp

14 dagars returrätt på alla köp Läs mer
© 1999-2021 Discshop Svenska Näthandel AB | Org.nr. 556604-9952 | Cookies
Adlibris | Bamba - Leksaker | Discshop.fi | SF Anytime