Fri frakt
Fri frakt när du handlar för över 600 kr!
15.30
Beställ innan 15.30, skickas samma dag!

Julkalender

Filmguiden

Hajen - Limited Edition Steelbook (Blu-ray + Digital Copy)

Fler recensioner
26 AUG 2012
Hajen - Limited Edition Steelbook (Blu-ray + Digital Copy)

Skräck från 1975 av Steven Spielberg med Roy Scheider och Robert Shaw.

5.0 - Recension av: Janne Ahlgren
Handling/Manus
Skådespelare
Regi
DVD-produktion
Musik
79 kr

"Nästan olagligt bra! Mästerverk och klassiker!"

Scream-, Freddie Kruger- och Jason Voorhees-generationen, som vuxit upp med allehanda blodiga skräckfilmers splattereffekter samt med vansinniga seriemördare, kommer kanske att förundras över de överord som jag ämnar ösa över dagens analysobjekt - Jaws, eller Hajen som den heter på svenska - men jag föredrar Jaws. Jag tror nämligen att den krypande skräcken som Jaws ger den koncentrerade åskådaren kan vara för mycket för den unga splatterfantasten. Eller för lite.
I och med dessa första rader står det helt klart att jag värderar denna snart 40-åriga dramaskräckis mycket högt. Den får fulla poäng i alla kategorier och om jag kunde, så skulle jag ge den ännu mer beröm än jag nu gör. Men detta sagt måste man etablera vissa ramar för referens eftersom tid har runnit avsevärt sedan jag såg den första gången, tekniken har förändrat filmtittandet drastiskt och även på dramaturgisk nivå har filmkonstens ädlaste representanter gjort framsteg som färgat av sig. Då - och nu - är Jaws en av mina favoritfilmer, men idag kan jag också mer klartsynt se var det brister de få gånger då det brister.

Jaws är en banbrytare i sin genre och har varit ett kärt kopieringsobjekt för många nya och gamla filmskapare. Den monstruösa hajen - om också inte den första i faunan som attackerade folk - har efterföljts av 3 egna hajuppföljare (alla usla, nummer 2 ännu hyfsat acceptabel), pirayakusinerna, människoätande ormar, ödlor, björnar och allehanda andra aquatiska och landlevande åbäken vilkas primära mål är att kalasa på homo sapiens och ställa till med panikartade scener. Själva historien är löjligt enkel:
En stor vithaj terroriserar en kuststad och dess badande gäster. Tre omaka gubbar ger sig ut för att ta kål på fisken. Det kunde ha blivit så dåligt och patetiskt. Men icke!

Litet skillnad mellan original och restaurerad


Man kan bara ana vilket slutresultat man hade sett om inte regissören Steven Spielberg hade satt sin hela själ och sin hälsa i arbetet och om inte producenterna Zanuck & Brown hade haft den självdestruktiva inställning de hade.
Det blir succé eller så blir nästa måltid i soppkön.
Just det, sällan har en film haft så stora produktionssvårigheter som just Jaws. Om denna inspelning och dess vedermödor kan man se en lång och underhållande dokumentär, i själva verket två stycken. Dessa är nästan lika intressanta som filmen själv.
Jaws är en Steven Spielberg film och inget annat. Hans stämpel, hans metoder och hans fingeravtryck finns på alla filmrutor och hans stil kan svårligen härmas. Och gör man det, så märks det. Steven Spielberg är den mest framgångsrika, kommersiella regissören genom tiderna. Nästan allt han rör blir guld oavsett vilken roll han innehar i ifrågavarande produktion. Visserligen finns det filmer som i helhet inte lyckats speciellt bra, men Spielbergs teknik och engagemang syns i var och en av dem och några direkt usla produktioner finns inte i hans utbud. Han är regissörsvärldens Rolls Royce, ett varumärke, men viket varumärke då! Ett som verkligen levererar det reklamen lovar och visa mig den person som inte ler brett efter en åktur i en äkta Rolls?

Spielberg är också en banbrytare på många filmiska områden. Han har gett oss enastående skräckupplevelser, sagor, action och äventyr så det osar om det men också alla tiders bästa skildringar av slavarna i södern, judeutrotningen, sanslös krigsföring och framtidsvisioner som såväl skrämmer som roar. Spielberg är en exempellös filmskapare och en underhållare av högsta rang även om det finns en handfull andra likadana pionjärer som kan placeras i samma rum.

Hajens synvinkel


Jaws har nu alltså närmare 40 år på ryggen. Den unge och begåvade Steven hade gjort några TV produktioner och två uppmärksammade långfilmer innan han satt tänderna i Peter Benchleys havsmonster. Efter stora vedermödor färdigställdes detta mästerverk som idag är en av de mest framgångsrika filmerna i historien.
I Jaws kan man se Spielbergs metodik. Han bygger upp spänningen genom att inte direkt visa det man skall vara rädd för. Huruvida detta helt berodde på hans extraordinära vision eller att man inte hade en fungerande fisk kan man ju diskutera. I samband med att spänningen stiger börjar man se det hemska, i detta fall hajen och vad den åstadkommer. Han döljer effektivt och visar precis det som behövs för att stimulera, varken mer eller mindre. Han använder snabba klipp och en rik färgsättning samt ett enastående samspel mellan musik, ljud och bild. Till detta adderar han specialeffekter som är bra, till och med sedda i modernt perspektiv. Även om man numera skulle ha mera avancerad animatronik eller heldigitala effekter, är den gamla hajen Bruce fullständigt gångbar. För den som aldrig sett filmen, rekommenderas dock att inte se dokumentären innan spelfilmen.

WTF?


Spielberg manipulerar åskådaren precis som han vill. Lyckligt nog blandade sig producenterna i detta kreativa arbete mycket lite, knappt alls. Han lyckas med manipuleringen genom att använda såväl aggressivt kommersiellt tänkande och naiv enkelhet. Man kan skratta åt sig själv för att man faller för detta bedrägeri. Och varför skulle man inte? Spielberg erbjuder oss fantastisk underhållning och vi får valuta för pengarna. Hans suggestiva regi i Jaws är värd en Oscar, men dessvärre fick han ingen. Den gick till Milos Forman och hans Gökboet, som inte var fy skam, den heller. Däremot begåvades Jaws med guldgubbar för musik, klippning och ljud. Och Spielberg har senare burit hem en del statyetter, så han behöver inte deppa.

Att använda en haj som skrämselattribut är inte mindre en fullständigt genialt och här går äran till Peter Benchely. Hajen har redan som fisk ett tvivelaktigt rykte, den finns i nästan alla hav och den är ett rovdjur. Samma gäller elementet vatten. Tanken på ett bottenlöst djup varav någon promille har blivit noga undersökt, där monster bor och där det okända får en ny mening är mindre angenäm. Visst kan man plaska omkring i en pool, men få äro de som simmar mitt i ett hav utan att tänka på vad som måhända luktar på ens speciella dofter 3 kilometer ner i plurret. Eller precis intill. Det är det man inte vet.

Hooper anländer för att erbjuda sin expertis


I Spielbergs film blir denna kombination kännbar. En av hjältarna, sheriffen Martin Brody, är nämligen rädd för vatten. För att inte tala om hajar. Fiskaren Quint har personliga orsaker att hata hajar och låter Brody lida av detta då han driver sin besättning allt längre ut på havet. Den tredje hjälten, Hooper, ser med fascinerande vetenskapsögon på monstret och tar onödiga risker. Denna omaka trio garanterar en oförglömlig resa till skräcken. Robert Shaw (RIP) gör rollen som den ärrade fiskaren med briljans, mestadels full under hela inspelningen, men fokuserad då det gällde. Han var inte Spielbergs första val, men med facit i handen ett perfekt alternativ. Richard Dreyfuss spelar den dumdristige Hooper, även han är alldeles ypperlig. Den bästa rollprestationen görs dock av Roy Scheider (RIP) som lyckas spegla en fruktansvärd rädsla inför det kända men osynliga hotet. Hans sheriff är alla tiders antihjälte, på många sätt oöverträffad fortfarande. Scheider i Jaws och Oscarvinnade All That Jazz visar en man som kanske inte är fager att se, men banne mig en elitskådis i alla tänkbara kategorier.

Spielberg lägger en hel del vikt på att lära oss att känna dessa individer innan han kastar dem ut i strid och om Spielberg är något riktigt speciellt, så är han en fenomenal personregissör. Han låter folk slappna av, improvisera och känna sig trygga och naturliga framför kameran. Och i stridens hetta blir vi varse om den fjärde huvudrollsinnehavaren - hajen. I en kombination av äkta vithajar och en animatronisk haj har Spielberg skapat ett visuellt trovärdigt hot. Hajen har inga känslor eller något hat. Den söker föda och tar det den hittar. Först då den skadas blir den farlig får jägarna. Då skyddar den sitt territorium med alla tänkbara medel och mer än så är det inte.
I usla uppföljare har man gett hajen hämndkänslor och mer än lovligt med intelligens. Vissa åskådare har sett Renny Harlins hajfilm Deep Blue Sea 1999 som en vidareutveckling av Jaws, men där Jaws låter bli att överdriva allför mycket, så gör Deep Blue Sea det väldigt medvetet och med råga, och är snarare en kärleksfull hyllning till det som Spielberg skapat, än en usel kopia. Men det mesta som kopierar Jaws är inte bra oavsett djurslag.

You're gonna need a bigger boat.


En stor skillnad mellan Jaws och kopiorna är att Spielberg inte behöver använda överdrivna våldsskildringar, spruckna tarmar eller intensiva kaskader av blod för att skapa den obehagliga illusionen. Det finns naturligtvis exempel på dessa element, men så litet som möjligt. Om Jaws skulle nyfilmatiseras (hoppas man inte gör det!) så skulle inälvorna garanterat stritta åt alla håll och kanter. Nej, Jaws styrka ligger i det intensiva sättet som Spielberg väljer att visa handlingen i. Och i en förbaskat bra story. Eftersom Jaws tillhör klassikerna är det ett måste att se den och känna till dess historia, för detta är en milstolpe i filmberättarkonsten och således för alla cineaster en bit allmänbildning. O ja, det är få filmer som påverkat populärkulturen så mycket som Jaws, så kunskap måste man ha och av detta finns det rikligt att hämta i bonussektionen. Ändock är inte filmen helt perfekt om man ser den som jag har gjort, varje år i 30 år, eller ditåt. Dess tredje akt var perfekt en gång i tiden. Idag skulle man ha dragit ut på spänningen litet mer och slutet kommer överraskande snabbt efter att hajen beslutat sig för att nu jävlaranamma!. Bara en åsikt.

Borgmästaren vill inte stänga stränder


Och extramaterial, gammal och nyare men inte superpurfärsk finns, men det som alla hemmabioägare har gått och väntat på är restaureringen till högupplöst och den nya ljudsättningen. Man ska komma ihåg att då Spielberg & Co satte igång med att spela in filmen hade de inte speciellt många pengar att tillgå och Spielberg var envis nog att spela in allstans utom i studio, även ute till havs. Och en scen i en pool i Los Angeles! Detta ledde till problem med färgen på vattnet och kamerans rörlighet. Men har man en kameraman som kan, Bill Butler, så löser han problemen, och Jaws är till stora delar en film som är inspelad med handhållen kamera, men det märks inte på samma sätt som moderna rullar där bilden far från en sida till en annan tills åskådaren ligger på backen med epilepsi grand mal.
Originalet var alltså 35 mm film med Panavision kameror och objektiv. Tidens tand har inte varit nådig mot masterbandet och i bonusmaterialet kan man se pedagogiskt hur man restaurerat filmen, så jag ger mig inte in på förklaringar. Men jag säger det att även om man inte nått 100% perfektion i skärpa i varje scen, så är 99,6% av filmen som om den vore ny. Fru A uttryckte saken såhär:
Det är som att se på en ny film vars handling är 1975 för den är fortfarande som en ny, spännande film. Eller så håller den helt enkelt så hög klass att den inte föråldras.
Kan bara hålla med frugan vilket jag oftast gör, för jag är en toffel. Bildförhållandet är korrekta 2.35:1 i 1080p och dess restaurering och överföring till digitalt medium har övervakats och godkänts av Spielberg som då borde vara den person som vet hur det ska se ut. Och det ser fantastiskt ut! Jag såg filmen på stora duken hemma och att se den på TV-size utan bra högtalarsystem skulle jag inte längre kunna göra. Så är det bara.

Säg aaaaaa!


Ljudet var från början mono och nu är den DTS 7.1 HD MA - men fall inte i förskräckelse alla purister och bakåtsträvare, Universal har behållit den gamla 2.0 ljudspåret för alla som inte vill lyssna till hur Jaws låter då det låter ur alla högtalare. Ljudet är inte i samma klass som det ljud man kan åstadkomma i heldigitala, nya katastroffilmer där städer rämnar och man aldrig lämnar datorerna för att gå ut och använda analog mikrofon. Nej, vi har ett originalljud kvar - på gott och ont - rösterna kan bitvis låta litet tunna, men sanningen att säga, det är så verkliga människoröster låter. De flesta skådespelare har inte basröster som välter väggar och vinslipade kvinnoviskningar som smeker kroppar. Folk låter som folk låter och så gör det i Jaws också. Den största förändringen kommer i och med att man har nu en stark surround. Perfekt balanserar och ger filmen ett rymd som den inte har haft förut. Vissa scener har begåvats med bas som får subben att spritta en aning, men det mesta handlar om balans som skapats med fingertoppskänsla av folk som vet sin sak. Det hela avslutas med en musikalisk insats av en ung man - tja, 40 nåt - som förvisso redan hade en Oscar i bakfickan, John Williams. Hans banbrytande musikaliska insats är av den sort att det finns kanske bara en handfull andra filmer som kommer ens i närheten av geni och effektivitet och andra halvan av de handfulla har han också komponerat själv. Jämte temamusiken i Star Wars och Jaws så finns det få filmer som ungefär alla känner igen bara man hummar den och man behöver inte ens humma i rätt tonart.

Fiskpinnen för första gång i bild och det slutar ju illa


I en utgåva som denna finns ju en hel del extramaterial och den bästa av den är en Making of som skapades för laserdiscfantasterna för många, många månar sedan. Detta är fortfarande den definitiva dokumentären och då man sett denna tvåtimmare, så har man inte så många frågor att ställa. Den är uttömmande. Men vill man ha mer så finns en litet nyare 101 minuter lång bekräftelse på den första som även tar och pratar med moderna filmmakare om Jaws arv och inspiration. Det finns borttagna scener och outtakes, originaltrailer, besök i arkiven samt restaureringen som man nog ska ta och skåda - om inte annars, så för att förstå vilket jättearbete restaurerarna har haft.

Klassisk scen och bildvinkel


Jag tror inte att jag var helt redo att se filmen så den för första gången visades på stora biografen i Åbo på 1970-talet. Under denna tid hade jag redan smitit in bakvägen och skrämt vettet ur mig som rejält underårig då Exorcisten höll mig vaken i veckor och Jaws fick mig - en elitsimmare på den tiden - att fasa för vatten även då det fanns gott om klor i det. Än idag, då man guppar på böljan kan man inte låta bli att kasta en flyktig tanke till djupet och vad som finns där. Nu är Vättern förvisso djup, men hajar är inte den huvudsakliga källan till rädsla, men utan Jaws skulle man förmodligen inte ha ens en flyktig tanke. Och så vet man ju inte om gammelgäddan Huggbert väntar på att få inmundiga ett par smaskiga tår. De var egentligen Star Wars 1977 som på något sätt bröt skräckförtrollningen som Jaws och Exorcisten lade på mig. Star Wars drog mig också iväg från skräckfascinationen - i alla fall tillfälligt - för Jaws har jag fortsatt att se sedan den dör upp som Betamax i hyrbutiken och sedan har jag nog ägt alla tänkbara versioner varav en hemsk Pan & Scan-utgåva för TV som var så långt ifrån den vi nu får njuta av som man kan komma. Detta är ett mästerverk av en nyskapande, framgångsrik och inflytelserik amerikansk regissör. Och dessutom en av Spielbergs bästa filmer. Kanske rentav den bästa.

© Janne Ahlgren

2013-03-05 20:15
biobygget: Den här filmen måste man faktiskt ha om man samlar eller bara gillar film. Det är en mycket bra utgåva på BD som man bör äga så man kan se den flera gånger. Kan man dessutom se den på över 150s duk är den grym ;o) Mvh biobygget.se
2019-07-05 23:49
tinat1: Janne, du kan skriva underhållande som vanligt och jag läser dina recensioner även om filmerna inte lockar mig särskilt mycket. Därmed inte sagt att denna film är ointressant men jag har undvikit den i alla år p g a att jag icke vill spä på min hajfobi. Skall dock utmana min hajskräck och köpa BD utgåvan och se den med kisande ögon för den är ju tydligen ett måste i filmsamlingen ....!

Kundtjänst

info@discshop.se

Discshop Svenska Näthandel AB
Box 131 74421 HEBY

Nyhetsbrev

Facebook

Håll dig uppdaterad, följ oss på Facebook

Instagram

Följ oss på Instagram! Discshop Instagram

Trygg e-handel

Discshop.se är certifierad trygg e-handlare Läs mer

Prisjakt.nu

9.12 av 10 Läs mer

Pricerunner.se

4.7 av 5 Läs mer

15.30

Beställningar innan 15.30, skickas samma dag!

Fri frakt

Fri frakt när du handlar för över 600 kr!

Bonusprogram

Din stjärnstatus gör skillnaden! Läs mer

Öppet köp

14 dagars returrätt på alla köp Läs mer
© 1999-2020 Discshop Svenska Näthandel AB | Org.nr. 556604-9952 | Cookies
Adlibris | Bamba - Leksaker | Discshop.fi | SF Anytime