Fri frakt
Fri frakt när du handlar för över 600 kr!
15.30
Beställ innan 15.30, skickas samma dag!

Filmguiden

Identity Thief (Blu-ray)

Fler recensioner
20 SEP 2013
Identity Thief (Blu-ray)

Komedi från 2013 av Seth Gordon med Jason Bateman och Melissa McCarthy.

4.0 - Recension av: Janne Ahlgren
Handling/Manus
Skådespelare
Regi
DVD-produktion
Musik
49 kr

"Ganska brutal skrattfest!"

Jason Bateman är Guds gåva till den mer subtila komiken och det är få skådespelare som har sådan talang för att tajma sin komik just i rätt stund, få upp den där minen som får oss att vika oss dubbla därhemma och är dessutom en alldeles ypperlig skådespelare. Melissa McCarthy är naturligtvis ett komiskt fynd utan dess like och den som inte fick kramper av hennes uppvisning i Bridesmaids bör kolla sin puls för livstecken. Men där Bateman kör med sofistikerad komedi, så använder McCarthy sin fylliga lekamen som en trampolin och det kan man lätt tolka som billig lyteskomik. Men riktigt så är det inte, för McCarthy är faktiskt en skicklig skådespelare som skulle klara av vilken allvarlig roll som helst.

Om inte kreditkortet fungerar


Identity Thief är en solklar komedi som mer än gärna slå slag under bältet, perverterar till det hela med måttliga mängder snusk och en gnisslig personkemi som är bland det bästa jag sett i en roadmovie sedan Due Date. Jag hade inte många förhoppningar inför filmen och mot mina egna regler råkade jag konstatera på en recensionssajt att amerikanska kritiker har sågat filmen med såväl Stihl som Husqvarna. Nu låter jag inte andras åsikter påverka mina, men så pass störde denna vetskap att jag undrade litet varför filmen blev en hackkyckling i Staterna. Ibland undrar jag om vissa kritiker anser man inte kan blanda två genrer eller brutalt forcera in något oväntat i en scener som egentligen borde vara ren och skär skratt. Vet inte, orkar inte bry mig heller. Men förvisso, somliga filmskapare siktar högt och plockar de mogna frukterna nära solen och ser ner på dem som inte behöver lyfta på rumpan där de plockar fallfrukt eller frukt från de lägsta grenarna. Glo på bara, för om inte dessa också skulle plockas, så skulle höjdarna snart vada i skit. Ibland finns den bästa frukten på backen och denna film är beviset för det.

andas på det och torka av på kavajslaget. Funkar allstans i världen


Denna liknelse får illustrera att Identity Thief inte är en film som känsliga bibelstudiegrupper (eller vad vet jag?) uppskattar utan en film för folk som kan skratta åt andras ofullkomlighet, totala mänskliga haverier och förmodligen sig själv. Skrattar man elakt åt andra utan att bjuda på sig själv är det bara gement, men har man ett uns av självinsikt och ser den erbjudna underhållningen för det som den är - underhållning utan större krav - så lär filmen falla i god jord. Och själv är man förmodligen inte någon med alltför spänd keps på huvudet. Har man det så kan det vara bäst att denna film blir osedd. Film är underhållning - man ska underhållas. Om man inte gör det - se inte på film då!

Sandy får äntligen veta vem som är boven i dramat: Is that a... woman?


I storstaden bor en framgångsrik revisor Sandy Patterson (Bateman) som har en fin familj med barn och fru. Livet är okej trots att hans chef, Jon Favereau, är en skitbit som knappt går att spola ned. Men myteri är på gång och firmans medarbetare är i full färd att dra, grunda en ny firma och ta klienterna med sig. Sandy erbjuds en attraktiv position och för en stund är livet en dans på moln och ros. På andra sidan av US of A härjar dock bedragaren Diana (McCarthy) som genom slughet och dagsaktuella metoder får Sandy att lämna ifrån sig sina viktiga bankuppgifter. Därefter trycker hon upp massor av kreditkort i Sandys namn och börjar leva livet och snålar inte med något. Hon bjuder knökfulla barers gäster på drinkar, köper vattensportutrustning och unnar sig skönhetskurer. I Los Angeles börjar polisen tråna efter Sandy, för man tror att bedragaren är han... en detalj som tar en stund att reda ut. Friheten får han åter, men jobbet hänger på en tråd. Han får en vecka på sig att skaffa den verkliga boven till Los Angeles för att helt bli av med misstankarna och få den kriminella i gallerhuset.

Diana sätter sprätt på andras pengar...


Diana är dock en ganska sorglig karaktär och det förstår vi då Sandy sätter sin fot i hennes hus. Hon är inte helt som man ska vara uppe i skallregionen, men innan vi hinner reflektera över hennes situation tar hon övertaget som dock får ett abrupt slut i och med att hon - förutom Sandy - har efter sig även två yrkesmördare och en människojägare p.g.a. att hon skippat rättegången och någon storskurk förlorat borgenspengarna. För att Sandy inte helt ska dö på kuppen få de laga sig iväg tillsammans och riktningen är flygplatsen. Sandy må vara en skarp kille, men då han beställde flygbiljetter tänkte han inte med hela huvudet. Alltså blir det en road trip och klart att vi har sett allt, eller i alla fall det mesta, av vad som kommer att hända. Fast inte riktigt. Här finns rätt tuffa actionscener, okomisk våld och svordomar i den grövre kalibern samt de aldrig upphörande intiminsinuationerna kryddat med barnvänlig sex. Utöver amerikanernas fasa för att visa något i detalj är filmen sådär på gränsen till att en förälder nog bör fundera om den är lämplig för en 12-åring. Mina barn skulle nog ha fått vänta en stund till. Det är en svår linje att dra.

...fast vissa är inte roade åt hennes leverne och skickar mördare


Paret Bateman och McCarthy är som hammare och spik. Den ena är en total förlorare medan den andra tycks gå på energi direkt ur helvetets hetaste lavapölar. Som sig bör uppstår efter en bra stund i alla fall en sorts tillgivenhet och då de båda inser att de inte kan klara sig ur sina respektive situationer utan den andres hjälp, så startar ett samarbete som gärna glider mellan fingrarna som en äggula. Regissören Seth Gordon (Horrible Bosses) håller tempot högt och lånat fritt från andra - vilket man kan förstå, för att i dessa dagar skapa en komisk road movie kan vara lika med nästan omöjligt. Bateman får finna sig i att spela andra fiol i skådespelet, för detta är Melissas film från början till slut. Tyvärr siktar Gordon på att använda enbart två av hennes talanger - att vara vulgär och att inte vara det. I det senare fallet visar Melissa känslor som gott skulle passa i vilken snyftare som helst, och detta gör filmen extremt svartvit. Manus visar helt klart tecken på att man inte tagit skådespelarnas alla talanger i beaktande. Filmen i sig är en solid road movie med ett udda par, men här finns scener som man gärna skulle skriva om för att få dels mer skratt men också behövligt djup. Ibland är bristen på bra manus så uppenbar att det är obegripligt att förstå att skitet fått passera så man kan göra det såå mycket bättre.

Diana sätter Sandy på pottan mer än en gång


Man kan inte tycka illa om Diana hur vulgär hon än är eller vad hon än gör. Hon är de kvinnliga komediennernas motsvarighet till John Candy som kunde vara vilken taskmört som helst, men man hade svårt att inte gilla honom. Lika litet kan man bli sur på Bateman, för de flesta av oss ser något gemensamt med honom oavsett vilka förändringar han upplever längs vägen. Och skratta får man så långt filmen räcker. När jag arkiverade discen i arkivet råkade jag se upp på hyllan där mina viktigaste filmer får leka hem till spindlar och annat. Min första blick träffade Midnight Run som är en film som inte sparar på skratt eller action. Nu är inte Identity Thief riktigt i samma klass, men de är överraskande lika varandra. Gillar man den ena så lär man gilla den andra. Hur som helst skrattade både jag och fru A högt och var tvungna att pausa en gång för pinkepaus. Trots vissa allvarligare scener finns här inte många moment då mungiporna inte pekar åt skyarna och asgarvet bubblar ur strupen. Jaja, detta är en billig fars som lever på undrlivsvitsar, lyteskomik, våld och svordomar. Och? Den som roas av detta kan gratulera sig själv. Det finns nog gott om folk som hatar både denna film och det mesta omkring sig.

Ingen amerikansk road movie utan denna scen


Blu-rayproduktionen kan man inte ha många sura saker att säga om, men om man nu ska hitta en sak så finns här alla tiders sämsta gag-reel. En film som denna torde ha haft moment som sabbats tusen gånger, men... ja, jag kan knappt ens begripa detta. Resten är prima vara. Ljud och bild ligger på toppnivå och jag kunde inte se eller höra några som helst problem. Inte för att jag kanske ens kunde, för tårarna rann och skrattet överröstade allt. Musiken i filmen ligger helt i linje med en välproducerad rulle.

Varför fungerar Identity Thief så bra att den mångdubblat sin insats och den köps av konsumenter i USA trots den griniga attityden som de flesta kritiker har haft? Jag respekterar alla åsikter, men amerikanare har ibland svårt att se den svarta humorn i filmen och de ryggar tillbaks då en komedienne visar tecken på att hon klarar hela registret som vilken som helst Meryl Streep. Förutsägbar ja, men också en film som har ett visst djup och filmen som garanterar McCartys fortsatta framgång i Hollywood. Jag är smällsäker att hon inom 10 år tar hem en Oscar för en seriös, dramatisk rolltolkning. Men innan dess; se denna skrattfest! Det är mitt enkla råd.

©Janne Ahlgren

Kundtjänst

info@discshop.se

Discshop Svenska Näthandel AB
Box 131 74421 HEBY

Nyhetsbrev

Facebook

Håll dig uppdaterad, följ oss på Facebook

Instagram

Följ oss på Instagram! Discshop Instagram

Trygg e-handel

Discshop.se är certifierad trygg e-handlare Läs mer

Prisjakt.nu

9.12 av 10 Läs mer

Pricerunner.se

4.7 av 5 Läs mer

15.30

Beställningar innan 15.30, skickas samma dag!

Fri frakt

Fri frakt när du handlar för över 600 kr!

Bonusprogram

Din stjärnstatus gör skillnaden! Läs mer

Öppet köp

14 dagars returrätt på alla köp Läs mer
© 1999-2020 Discshop Svenska Näthandel AB | Org.nr. 556604-9952 | Cookies
Adlibris | Bamba - Leksaker | Discshop.fi | SF Anytime