Fri frakt
Fri frakt när du handlar för över 600 kr!
15.30
Beställ innan 15.30, skickas samma dag!

Filmguiden

Megamind (Blu-ray)

Fler recensioner
06 MAY 2011
Megamind (Blu-ray)

Barn & familj från 2010 av Tom McGrath med Will Ferrell och Brad Pitt.

4.6 - Recension av: Janne Ahlgren
Handling/Manus
Skådespelare
Regi
DVD-produktion
Musik
Megamind (Blu-ray) (recenserad)
99 kr59 kr

"Ypperlig kvalité, men lätt begagnad berättelse."

Den första, jag menar, andra meningen i denna recension låter såhär. Denna recension kommer att innehålla spoilers. Den som inte vill läsa om dessa kan få nöja sig med att Megamind är förmodligen den snyggast animerade filmen från DreamWorks hittills och förbannat rolig, men inte perfekt.

Från dessa förhållanden skickas Megamind iväg till Jorden


Då så. Egentligen har jag inget dåligt samvete om jag avslöjar en del här, för inget i filmen är så uppenbart som det som verkligen sker. Här finns få överraskningar och så brukar det vara då man berättar en sedlig saga för barn och vuxna med barnasinnet kvar. Då man som filmskapare balanserar mellan att hålla sin film lagom för de minsta och intressant för de vuxna, så tvingas man ibland till kompromisser. DreamWorks har under sin existens ensam och ihop med andra studion och animationsspecialister skapat ett lager av briljanta filmer och få av dem visar några som helst tecken på att berättarskapet skulle krackelera. Dessvärre verkar det som om att man tillfälligt hamnat i en loop där man återanvänder en del, lånar en del och gör samma formel om med nya ansikten och nya röster. Bra blir det, men inte briljant.

Bakom galler växer Megamind upp


Jag brukar använda Shrek som måttstock då jag funderar på själva berättelsen. Shrek gjorde vad ingen annan gjort och förändrade animationsgenren med ett slag. Rolig, förbaskat väl castad, fräck och briljant animerad med den tidens måttstock räknat. Det är 10 år sedan och inom animation har man kommit ljusår framåt och även om Shrek ännu idag ser lysande ut, så kan technofreaken lätt börja dregla då de ser animationerna och i synnerhet renderingen av Megamind. Jag kan inte plocka fram ur minnet en enda film som i denna genre skulle kunna uppvisa ett så perfekt resultat intill minsta detalj. Avatar är en helt annan femma. Den eftersöker fotorealism, det gör inte Megamind eller de andra i denna stilart. Däremot får vi famnen full med ögongodis från minsta lilla spindel till förstörelsen av en hel stad.

Metroman är dagens stora hjälte


Innan vi kommer dit så har saker hänt. Om berättelsen känns bekant, så kan den bero på att den är det. På en planet ute i universum går man en snabb död till mötes. En blå liten pojke packas ner i en kapsel och skickas iväg genom universum till Jorden. Från grannplaneten gör man samma sak, men den pojken är vit, söt och energisk. Väl nersmällda på Tellus går pojkarnas liv åt olika håll. Tänk den evige förloraren och klassens hjälte. En uppvuxen bland kriminella, den andra i ett kärleksfullt hem. Den ena blir en superhjälte och den andra en superbov. Det vuxna livet går ut på att Megamind sitter 88 livstidsstraff, rymmer med jämna mellanrum och gör något riktigt ondskefullt. Metroman tar honom tillbaks till fängelset.

Minion i sin gorillarobotkostym


Nu hyllas Metroman med eget museum och hela staden är kär i honom. Megamind gillar inte detta och planerar att förstöra festen. Han kidnappar reportern Roxanne som han antar har en pålats i Metromans hjärta och passar på att sprida skräck (nåja) i staden. Metroman till hjälp, men nu sker något som Megamind inte förväntat sig. Han har av misstag hittat Metromans svaga punkt och påhejad av sin tama medhjälparpiraya (!) Minion (Hejduken på svenska) spränger han Metroman till döds. Äntligen är Megamind fri att göra som han vill. Livet blir en fest, rikedomarna hämtas ur valv och konstsamlingar utan problem och staden börjar förfalla. Roxanne rapporterar om eländet.

Världen utan Metroman är tråkig


Men att spränga upp Metroman var en dålig idé. Megamind känner sig ledsen och saknar de gamla goda striderna, rätt och fel. För att kompensera vill Megamind nu skapa en ny superhjälte, en som kan återställa staden i sitt fina skick och kämpa emot ondskan. Megamind vill att allt skall bli som förut. Han måste dock hitta en ren själ, en som är värdig att ta Metromans plats. Med briljant intelligens och DNA från Metroman har han skapat ett vapen som förvandlar en person i Metro City (eller Metrocity med accent över o) till hans främste motståndare. Vem kan denna hjälte vara? Det visar sig att vapnet träffar Roxannes kameraman, en sliskig nörd som bara vill ha Roxanne och är sådär allmänt vidrig. Megamind försöker skola honom till att bli en superhjälte samtidigt som han tagit sig en annan människoform och dejtar Roxanne, för även Megamind är kär. Kameramannen, som nu kallar sig för Titan, visar sig dock vara en ännu större skurk än Megamind och hotar att lägga hela Metro City i ruiner. Han måste stoppas. Vem kan göra det? Inte svårt att gissa, Megamind. Och resten kan man räkna ut med nedre halvan av skenbenet.

Lätt Brando-imitation för att peppa Titan...


Filmen är en sann glädje för ögat och örat, men sagan är inte så spänstig som jag hade hoppats på. Den fungerar väl, missförstå mig inte, men den saknar hjärta och det där gripande som de flesta animationssagor i nutid innehåller. Jag brukar själv ge gott betyg om den animerade filmen lyckas få en tår att rulla ner för kinden eller/och om jag skrattar då jag behöver pausa för att torka ögonen och ta Samarin för magsmärtorna. Man ler hela tiden och skrattar några gånger hårt, men allt hjärtknipande och asgarvande saknas. Detta är inte nödvändigtvis illa, men det känns som att Megamind inte håller samma höga standard som Shrek (ettan), How to Train Your Dragon, Monsters vs Aliens, Bortspolad och Madagaskar. Den enda filmen á la DreamWorks som jag tyckte var förfelad är Bee Movie, som varken var speciellt rolig eller rörande.

...som visar sig vara en skitstövel och kidnappar Roxanne...


Detta sagt, så måste jag ändå beundra Megamind. Den är lysande röstsatt och Will Ferrell som ärkeskurken är en fullträff. Han kör sin röst som en målarpensel, blandar accenter och gör imitationer. För vissa i min familj är Ferrell litet för mycket, men jag anser fortfarande att han är ett komiskt geni trots att han medverkar i rätt märkliga skitfilmer ibland. Brad Pitt som präktiga Metro Man sitter också rätt och Tina Fey som Roxanne halkar inte fel en enda gång. David Cross som Minion är kanske litet för ordinär, men det funkar. Ben Stiller finns med, likaså J.K. Simmons. Med stora pengar får man vad man än vill ha. Så är det bara.

...som dejtar Bernard bara för att hon inte vet vem som finns bakom hans skinn.


Och sedan till det som sitter närmast mitt hjärta: Ljud och bild. Märk väl att jag inte sitter och ruvar på ett system i halvmiljonersklassen, utan ett robust och bra system för mycket måttligare pengar, omsorgsfullt kalibrerat. Bilden är, som väntat, referensmaterial hur man än ser på den. Plasman visar en lysande, superdynamisk bild och på duk blir upplevelsen närapå perfekt för de visuella organen. Allt annat vore konstigt, för filmen är ju animerad med den senaste tekniken tillhandahållen. Och så till ljudet som dagen till ära delges i Dolby True-HD 7.1. De med 5.1 behöver inte hänga läpp, för även så fungerar ljudet till full belåtelse. 7.1 ger i mitt rum ett djup som heter duga och jag har toppat det hela med höga fronthögtalare som ger extra rymdkänsla. Detta kräver dock att förstärkaren stödjer en sådan funktion. Resultatet är magnifikt. Helt i klass med det bästa som en animerad film har åstadkommit. Toppa detta med perfekt musik och extramaterial som inte tillhör det bästa, men inte heller det sämsta. Man kan säga att alla älskar sig själv, varandra och inget är bättre än reklam.

Megamind gör sig redo att rädda staden


Megamind är en retrofilm på många sätt. Den återanvänder en familjär berättelse och omgivningen ser inte hypermodern ut. Den vågar vara en nypa satirisk mitt i sin förutsägbarhet, men packad och klar, sedd och avnjuten är Megamind en glädjestund för alla som gilla animerade filmer, fåniga sagor med moraliska höjdpunkter och en teknisk lösning som får hakor att nudda backen, skulle man nu vara ett technofreak som jag. Absolut en stark rekommendation.

©Janne Ahlgren

Ju mer du handlar desto mer rabatt får du!
100 kr
200 kr
300 kr
400 kr
600 kr
Fri frakt

Nyheter

Kundtjänst

info@discshop.se

Discshop Svenska Näthandel AB
Box 131 74421 HEBY

Nyhetsbrev

Facebook

Håll dig uppdaterad, följ oss på Facebook

Instagram

Följ oss på Instagram! Discshop Instagram

Trygg e-handel

Discshop.se är certifierad trygg e-handlare Läs mer

Prisjakt.nu

9.12 av 10 Läs mer

Pricerunner.se

4.7 av 5 Läs mer

15.30

Beställningar innan 15.30, skickas samma dag!

Fri frakt

Fri frakt när du handlar för över 600 kr!

Bonusprogram

Din stjärnstatus gör skillnaden! Läs mer

Öppet köp

14 dagars returrätt på alla köp Läs mer
© 1999-2020 Discshop Svenska Näthandel AB | Org.nr. 556604-9952 | Cookies
Adlibris | Bamba - Leksaker | Discshop.fi | SF Anytime