Fri frakt
Fri frakt när du handlar för över 600 kr!
15.30
Beställ innan 15.30, skickas samma dag!

Filmguiden

Never say never again

Fler recensioner
11 JUL 2004
Never say never again

Action från 1983 av Irvin Kershner med Sean Connery och Klaus Maria Brandauer.

2.6 - Recension av: Janne Ahlgren
Handling/Manus
Skådespelare
Regi
DVD-produktion
Musik

"Connery än en gång som James Bond"

Som den sanna James Bond-vännen jag är har jag nu, bättre sent än aldrig, anskaffat mig den film som saknats i samlingen, nämligen NEVER SAY NEVER AGAIN. Filmen är inte ny på marknaden, men behöver i vanlig ordning en kommentar, precis som alla andra hyllade och sågade filmkonstverk i Filmguiden.

Efter YOU ONLY LIVE TWICE deklarerade Sean Connery att han minsann inte skulle någonsin mera spela James Bond. Rollen gick över till den australiensiska modellen George Lazenby, som hade minst sagt svårt att fylla de skor som Connery lämnade i arv. Efter en ynka film med Lazenby övertalade man Sean Connery att göra en till och det blev DIAMONDS ARE FOREVER. Efter den filmen deklarerade Connery att han minsann inte skulle någonsin mera spela James Bond. Och sedan följde Roger Moore som gjorde Bond till en humoristisk yrkesmördare. Moore, som är några år äldre än Connery orkade ganska länge och då Broccoli-imperiets trettonde Bondfilm, OCTOPUSSY, hade premiär 1983 så gnisslade man tänder i flera filmläger. Warner Bros hade nämligen lagt vantarna på manusförfattaren och producenten Kevin McClory, som i rätten hade vunnit mot Broccoli och fått möjligheten att skapa en egen Bondfilm. Det skulle bli en nyfilmatisering och Lorenzo Semple Jr, som skrivit THUNDERBALL, omarbetade sitt eget manus i en ny form. Man viftade med en 5 miljoner dollars check under Sean Connerys näsa och han var inte värre än att han tackade ja och rev för andra gången upp sitt beslut att inte spela James Bond på filmduken. Man vänder snabbt kappan efter vinden då stora pengar lockar. Man är ju inte mer än mänsklig. T.o.m. jag skulle med en färsk jättecheck i fickan klart och tydligt klarera att NEVER SAY NEVER AGAIN är den bästa Bond-filmen någonsin.

Nu har jag inte begåvats med en jättecheck, så jag får hålla mig till sanningen. NEVER SAY NEVER AGAIN är absolut inte den bästa Bond-filmen, inte ens bland de bästa, men en viss charm har den allt i alla fall. Och så har den tvivelsutan den bästa Blofeldten och den bästa Bond-skurken genom tiderna.
THUNDERBALL i ny klädsel berättar historien om SPECTRE och dess nummer 1, Maximilian Largo, som stjäl på fiffigt sätt två atombomber, håller världen som gisslan och får Bond att agera. Så långt stämmer historierna mellan NEVER SAY NEVER AGAIN och THUNDERBALL överens, men då vi tar oss ner till personkemins intressanta värld visar det sig att karaktärerna är omdefinierade på mer än ett sätt.
Att Connery anses vara den \"bästa Bonden\" är en sak som bara smaken kan avgöra. Att han i NEVER SAY NEVER AGAIN återkommer som äldre gubbe med tupé visar att han tappat det självkritiska sinnet, något som han sedermera visat upp i flertalet skitfilmer som han medverkat i. Hans nya version motsvarar inte Ian Flemings vision och den hamnar en bra bit utanför den mystik som han hade då han jobbade för Cubby Broccoli. Här är han en gammal, seg och föga festlig karaktär, som med en liten glimt i ögat spexar sig igenom en hel och överlång film. Men Connery är Connery och det är svårt att inte gilla hans spel. Och då han backas upp av Klaus Maria Brandauer som Largo, så lyfts filmen oförtjänt högt upp på piedestalen. Brandauer gör en komplex galning som med stil och karisma spöar såväl Connery som alla andra karaktärer i filmen. Lysande skurk.
Den onda damen spelas av illvilliga Barbara Carrera och jag tror minsann att Famke Janssen som gjorde fröken Onatopp i GOLDENEYE har sneglat på Carreras framfart. Carrera är bra. Kim Basinger spelar den söta, oskyldiga damen och en värre katastrof till hjälplös kvinna får man leta efter. Att hon sedermera blev väl förtjänt en Oscarvinnare är i detta sammanhang obegripligt. Med finns M, Edward Fox, och Q, Alec McCowen, båda löjliga skuggor av vad vi är vana vid. Fox i synnerhet försöker blåsa en sorts överdriven komik i M och det förefaller enbart opassande i sammanhanget. Max von Sydow är med som ärkeskurken Blofeldt och gör ett stiligt porträtt av denna ondskans översta tjänsteman.

I OCTOPUSSY strävade Moore vidare som fånig Bond i en atomvapenshistoria som inte föreföll speciellt trovärdig. I motsats till alla andra Bond-filmer, så att säga, he, he, he. Men Moore höll sig sin vana trogen, fick damer på fall, lossade på skrattmusklerna och lät sina stuntmän göra hisnande konster. Connery i NEVER SAY NEVER AGAIN fick också se på hur stuntgubbarna flög hit och dit, välte några damer och agerade fånig, men hans historia var såväl ointressant som illa skriven. Tvång att prestera syns i varje ruta, i varje dialog. Och så töntig som nu OCTOPUSSY var, så lyckades NEVER SAY NEVER AGAIN vara ännu mera bortkommen. Samtidigt har vi alltså två atomvapensbondfilmer, en fånigare än den andra, en trött gammal Bond mot en annan trött och gammal Bond. Två bolag, två valmöjligheter. Vilken är bättre?
Jo, allt till trots så är NEVER SAY NEVER AGAIN bättre, för att Connery bär på en viss charm som gamla Moore redan börjat förlora och för att Brandauer gör den mest nyanserade skurken i Bond-sammanhang.

Vad som är en klar vinst för OCTOPUSSY är att DVD-produktionen är mångfaldigt bättre än det usla som bjuds på i NEVER SAY NEVER AGAIN. Ljudet är tunt och intetsägande i stereo. Högtalarna lyckas inte skapa rymd på något sätt och hela ljudbilden känns plattare än en rökt flundra. Bilden varierar mellan skaplig och inte så bra. Färgerna är bleka och det hela ser ut som en äldre film än vad den är. Extramaterial finns inte och musiken, som i Bond-filmer brukar vara en stor sak, är i NEVER SAY NEVER AGAIN bara blaha, blaha. Inget som fastnar, inget som imponerar.

Samlingen är full. Kim Basinger, Edward Fox och Rowan Atkinson lyckas inte med sina horribla prestationer förstöra en stund med Connery och Brandauer. En litet för lång stund, det må sägas, men likväl en variant av en spionfilm som man nog så väl kan se, då inget annat erbjuds. Det finns moment av glädje och stunder av njutning, men i det hela är NEVER SAY NEVER AGAIN en film som INTE ska visa hur en bra Bond-film ska se ut.

© Janne Ahlgren

2013-07-02 22:28
Snapphanen52: Filmen är humoristisk, utan att bli överdrivet skämtsam. Connery lyfter filmen. Den är tillkommen under den tidsepok innan överdrivna actionscener gjorde Bond till en Science Fiction-figur. Handlingen är varken bättre eller sämre än andra Bond-filmenr. Dock är det en mer sammanhängande story än de nya, där effekterna är viktigare är handlingen.
Ju mer du handlar desto mer rabatt får du!
100 kr
200 kr
300 kr
400 kr
600 kr
Fri frakt

Nyheter

Kundtjänst

info@discshop.se

Discshop Svenska Näthandel AB
Box 131 74421 HEBY

Nyhetsbrev

Facebook

Håll dig uppdaterad, följ oss på Facebook

Instagram

Följ oss på Instagram! Discshop Instagram

Trygg e-handel

Discshop.se är certifierad trygg e-handlare Läs mer

Prisjakt.nu

9.12 av 10 Läs mer

Pricerunner.se

4.7 av 5 Läs mer

15.30

Beställningar innan 15.30, skickas samma dag!

Fri frakt

Fri frakt när du handlar för över 600 kr!

Bonusprogram

Din stjärnstatus gör skillnaden! Läs mer

Öppet köp

14 dagars returrätt på alla köp Läs mer
© 1999-2020 Discshop Svenska Näthandel AB | Org.nr. 556604-9952 | Cookies
Adlibris | Bamba - Leksaker | Discshop.fi | SF Anytime