Fri frakt
Fri frakt när du handlar för över 800 kr!
15.30
Beställ innan 15.30, skickas samma dag!

Filmguiden

Penthouse North

Fler recensioner
30 OCT 2013
Penthouse North

Thriller från 2013 av Joseph Ruben med Michelle Monaghan och Michael Keaton.

2.0 - Recension av: Janne Ahlgren
Handling/Manus
Skådespelare
Regi
DVD-produktion
Musik
Penthouse North (recenserad)

"Jaha, samma story igen och igen..."

Om man rangordnar filmer som i den periodiska tabellen, så är det klart att vissa är ädla, andra dyrbara, somliga tunga och de flesta utgör helt enkelt en ryggrad för hela industrin genom att vara underhållning som håller industrin igång, skådespelarna med arbete och de inte så krävande åskådarna med underhållning. Penthouse North är ett praktexempel på en film som utnyttjar två stora skådespelarnamn, Michael Keaton & Michelle Monaghan samt en litet mindre (Barry Sloane), i en film som ger oss...

Att se eller inte är frågan? Tolka det som ni vill!


...vad? Vi kan egentligen inte skylla på Joseph Ruben som regisserat filmen, för vi vet att han nog kan sin sak. Monaghan och Keaton är skickliga - och Keaton dessutom en av 13 producenter. Man kan undra om han har läst manus eller är han en av de smarta som vet att denna film inte kan gå back oavsett hur usel - eller bra - den i slutändan blir. Ty denna film och sextusen andra utgör varje år industrins motsvarighet till en sunkig pub i en sliten stadsdel. Ingen vill egentligen gå dit, men stället är alltid fullt med folk som suger i sig vattnigt öl. Lågbudget så långt ögat kan nå och samma stora har vi sett nästan kopierat från Nattens Ögon 1967 där Aurdey Hepburn drog lasset som nyligen blindställd kvinna medan fula gubbar letade efter heroin i lägenheten. Oscarnominerad och alltjämt en riktig nagelbitare. Så, nu har vi Monaghan som i introduktionen är en seende fotojournalist i Afghanistan och får sin syn förstörd av en självmordsbombare. 3 år senare har hon en pojkvän som äger en fantastisk våning mitt i New York. För att ha råd med sådana måste man ha pengar och däri ligger dilemmat. Pengar finns, men det är inte helt rena. Fast det vet ju hon inte, eller?

Nyår med pojkvännen i New York.


Och New York är inte New York utan Ottawa i landet ovanför. Och lägenheten är en kuliss och allt vi ser omkring oss är digitala effekter. Inte ens speciellt bra digitala effekter, men okej, de gör sin sak med nöd och näppe. Var ska vi börja ifrågasätta detta spektakel till film? Vi vet att folk köper filmen, hyr den och streamar den då det finns en chans. Keaton behöver inte se ut som sju svåra år då han går till banken, men han kan nog skämmas en aning för sin insats i filmen, må då vara att han ändå är det bästa som Penthouse North har att erbjuda. Keaton kommer undan för att han gör en imitation av Jack Nicholson - en dålig sådan - men ändå bra nog för att man ska orka se på honom. Trovärdig är han inte för naturligtvis spelar han den karismatiska och rentav trevliga skurken - den som balanserar psykopathelvetet som sprätter upp folk för nöjes skull och slickar kniven ren. Barry Sloane lyckas göra det han hittills gjort, nämligen spela en TV-roll i sin första långfilm. Det osar B... vilket i detta fall betyder Bullshit!

Det där sjätte sinnet saknas nog helt hos denna synhämmade person som låter främmande busar glo på då hon duschar


Vilket tar oss till Michelle Monaghan som från modig fotojournalist blir en modig kvinna insyltad och kär i en man som inte är helt kosher. Nu är jag inte blind så jag kan inte sätta mig i hennes så kallade perceptionssituation, men utan glasögon och på natten när jag måste på toa kan man säga att jag inte ser ett piss. Och alltid är det en kaktus eller en hund som är i vägen och det är inte så att toan byter plats varje natt. Jag ser inget men hittar alltid något att slå mig på efter 4 år i huset. Som ung man jobbade jag på lasarettet och där jobbade även en synskadad individ som var totalblind. Han såg ut som alla vi andra, svarade i telefon och gav anvisningar till besökare. Ingen kunde tro att han hade en vit käpp. Man kan säga att han kunde sin omgivning till 100% och det som var överraskande parerade han perfekt. Jag vet inget om sjätte sinnen eller skarpare hörsel, men jag vet att Monaghan inte är blind, kan inte spela blind övertygande och reagerar inte som jag antar att en person som inte varit synhämmad speciellt länge gör. Men vad vet jag? Jag bara ser på filmen och får en känsla. Själv var jag en gång på en konsert och hörde inget annat än ett pipande ljud i två veckor och det var bara hörseln, men bortfall av ett sinne är nog så jobbigt oavsett vilket det är.

Keaton kommer och är så hjälpsam


Michelle går till affären för att skaffa champagne, för nu är det nyårsafton och hennes syster med polisman (!) ska komma på besök. Han vill inte och hon är gravid. Minus ett mindre missöde senare kommer Sara (Monaghan) hem bara för att inte ana något ont, så det om alla sjätte, sjunde och tjugoförsta sinnen. Sent omsider ramlar hon på sin döde pojkvän och blir misshandlad av en grobian som vill veta var den avlidne har gömt sakerna. Vad händer nu? Jo, den blinde lyckas fly från sin spatiösa lägenhet (som i princip är 2 RoK, men 400 kvadratmeter), ut ur ett höghus, via nödutgången och rakt i famnen på ärkeskurken. Psykopaten har hon lyckats misshandla blodig. Så fixar blinda människor bovar. Högst väntat är vi snart åter i lägenheten och Keaton försöker lirka ur henne uppgifter och hittar sedan med sitt skarpa öga gömman. Sara tror att de är nöjda och de lämnar lägenheten medan Sara somnar sittandes. Sant som sagt, I shit you not! Nå, detta var bara början. Skurkarna är kvar, väntar tålmodigt att Sara ska vakna, börjar tortera henne och det visar sig att det inte alls är bara pengar de är ute efter. Det är diamanter och den som inte gissat detta från de första 2 minuterna är dum i huvudet. Allt som sker är uppenbart, varje dialogsnutt kan man utantill och den lilla twist som erbjuds kan man gissa sig till 30 minuter innan den kommer. De som har sett trailern har i princip sett hela filmen. Vi ska inte tala om hål i manus eller de facto att manus suger vita flugsvampar och man skulle tro att författaren inte kommit på en enda egen idé. Vilket han inte har. Sopa!

Fast Keaton är inte så snäll då det kommer till kritan


Om dvd:n kan man säga som så att den gör sin sak. Den visar en erbarmlig berättelse digitalt filmat, så några större fel eller problem med skärpa eller släpningar kan jag inte rapportera. Ljudet - som i de blindas fall borde vara av avgörande karaktär - finns knappt i surrounden alls och framtungt, det är vad jag kallar denna ljudbild. Musiken håller samma nivå som resten av filmen. Extramaterial. Yeah right.

Märkliga - kanske symboliska - tillbakablickar


Man skulle tro att jag hatar Penthouse North, men se, det gör jag inte. Utan dessa filmer fylls inte videobutikerna (som finns kvar), återförsäljarna blir ståendes med bättre filmer på lagret och ingen begriper varför den dåliga säljer bättre än den som är bra. Utan dessa filmen dör kabelkanalerna och streamingtjänsterna, för let?s face it - det mesta är gammal skåpmat, nyheterna är få och nyhetens behag börjar försvinna. Men dessa filmer finns där om 2-5 år och de som aldrig hört talas om Penhouse North eller min sågning kommer att slå på den och förbanna sig själv senare, för man kunde lika väl ha sett Wicker Man med Nic Cage och blivit lika besviken. Dumt, överspelat och illa producerat. Dock en viktig byggsten i filmindustrin. Fundera på det.

©Janne Ahlgren

Kundtjänst


Discshop Svenska Näthandel AB
Box 131 74421 HEBY

Nyhetsbrev

Facebook

Håll dig uppdaterad, följ oss på Facebook

Instagram

Följ oss på Instagram! Discshop Instagram

Trygg e-handel

Discshop.se är certifierad trygg e-handlare Läs mer

Prisjakt.nu

9.12 av 10 Läs mer

Pricerunner.se

4.7 av 5 Läs mer

15.30

Beställningar innan 15.30, skickas samma dag!

Fri frakt

Fri frakt när du handlar för över 800 kr!

Bonusprogram

Din stjärnstatus gör skillnaden! Läs mer

Öppet köp

14 dagars returrätt på alla köp Läs mer
© 1999-2021 Discshop Svenska Näthandel AB | Org.nr. 556604-9952 | Cookies
Adlibris | Discshop.fi | SF Anytime