Fri frakt
Fri frakt när du handlar för över 800 kr!
15.30
Beställ innan 15.30, skickas samma dag!

Filmguiden

Public Enemies (Blu-ray)

Fler recensioner
03 DEC 2009
Public Enemies (Blu-ray)

Thriller från 2009 av Michael Mann med Johnny Depp och Christian Bale.

3.8 - Recension av: Janne Ahlgren
Handling/Manus
Skådespelare
Regi
DVD-produktion
Musik
49 kr

"Ojämn men snygg!"

En av mina absoluta favoritregissörer är Michael Mann. Trots att mannen har varit ganska sparsam i sin regissörsroll, så har hans filmer, med undantag av några få, varit helt suveräna. Vad jag gillar bäst hos Mann är hans förmåga att inte hasta, att lägga massor av energi på detaljer och att dra ur sina skådespelare det bästa möjliga resultatet.

Varma toner och bra skärpa


Man kan ju utgå ifrån att Public Enemies inte har problem med att dras med dåliga skådespelare då Johnny Depp & Christian Bale är i huvudrollerna och ett rejält knippe meriterade skådespelare i birollerna, bl.a. Oscarvinnaren Marion Cotillard som bankrånaren John Dillingers kvinna. Eller en av de många som han höll sig till. Och Manns problem är ingalunda skådespelarna och knappast berättelsen om Dillinger, som fängslade USA:s ögon och åsikter under depressionsåren. Då Mann, trogen sin vana, är exceptionellt noga med att få historiska händelser rätt i filmen (med fiktiva, dramatiska inlägg), så är Public Enemies en film speciellt för dem som gillar konstformen som respektingivande hantverk.

J. Edgar Hoover


Men allt gott varar inte i evighet. Manns Public Enemies är en snygg och välspelad film, men den är också rätt poänglös. Filmen berättar om Dillinger och hans förehavanden under en kort tid innan han dödades av J. Edgar Hoovers agenter på öppen gata. Här finns atmosfären, de fina rollprestationerna och detaljerna, men filmen saknar glöd, helt enkelt. Man tappar knappast intresset, men efter ett antal scener av skottlossning, några rån och Dillingers fräckhet, så förblir filmen en ganska ordinär melodram utan vare sig förståelse för Dillinger eller tiden han levde i. Mer intressant blir då Hoovers nya Byrå och hans främste agents, Melvin Purvis, jakt på rånaren, men även denna del blir i sammanhanget på något sätt en bisak. Bale och Depp, som båda är karismatiska individer, skulle erbjuda åskådaren ett möte i klass med Al Pacino & Robert De Niro men likt i Manns Heat blir dessa gemensamma scener få, och trots glöden i dem, ganska sävliga.

Gangster i farten


Public Enemies är ingen dålig film. Dock är den en film som känns mer som ett experiment än en helgjuten, karaktärsdriven rulle. Mann har nog koncentrerat sig i överkant för att uppnå extrem realism och på grund av detta blir helheten lätt släpig och intetsägande om också visuellt imponerande. Detta sagt kommer vi dock till det som är bra och det som jag gillar hos Michael Mann. Öga för detaljer, något som överraskande många regissörer överlämnar till sin produktions designer. Mann har stenkoll på allt och hinner däremellan instruera skådespelarna. Depp som Dillinger är ett utmärkt val. Han har en utstrålning som få och hans pojkaktiga och avslappnade stil gör Dillinger till en bov som man känner sympati för. Egentligen känns detta fel, för Dillinger var ingen svärmorsdröm, utan en kalkylerande och grym brottsling, precis som alla, som av lättja och girighet ger sig in på brottets bana. Dillinger handlade inte i desperation, utan var en yrkeskriminell och Mann gör honom till en mer sympatisk individ än han förmodligen var. Dillinger kunde dock sin PR och blev bland gemene man nästan en folkhjälte.

Att skjuta i banktaket är en företeelse som upprepas i film efter film. Gör rånare så i verkligheten?


J. Edgar tyckte dock inte att Dillinger var festlig. Han hade rymt och förlöjligat poliserna flertalet gånger och nu var det tid att sätta stop för sådana fasoner. Melvin Purvis, väl porträtterad av Christian Bale, var en jurist som rekryterades av Hoover för att han hade ett rykte om sig att vara en som inte gav upp i första taget. Purvis hade redan expedierat gangstern Pretty Boy Floyd och detta imponerade på Hoover. Purvis tog Dillingerjakten på allvar, men hans egen uppfattning om Byrån började vackla då Hoover insisterade att alla metoder var okej, bara Dillinger hittades, dödades eller fängslades. Purvis var en lagens man i ordets äkta mening och efter Dillingers död stannade han inte länge kvar under Hoovers vakande öga. Bale gör en behärskad rolltolkning och matchar Depp utan vidare i utstrålning.

Marion Cotillard spelar Dillingers drömkvinna


Mycket har sagts om filmens kvalité rent fysiskt och det mesta tyder på att filmen verkar i Blu-rayformat vara rentav taskig. Så är inte fallet, även om det finns synpunkter som stödjer dessa påståenden. Jag reagerade själv med bestörtning då jag såg filmen hemma. Ljudet verkade vara helt åt pipan. Dialogen kunde nästa försvinna i en stund och sedan komma fram från fel håll och väldigt högt. Vapenljuden är öronbedövande och det är svårt att hitta en balans. Bilden är bitvis strålande, bitvis brusig och ibland för mörk. Allt detta har sin förklaring och enligt filmbolaget har Mann själv accepterat utgåvan. Orsaken till att A/V verkar avvikande från referensmaterialet är att Mann har använt sig av digital HD video istället för vanlig 35 mm film. Detta ger bilden en skärpa som man knappast kan klaga på. Dock är filmen emellanåt drabbad av onaturligt brus som säkerligen kan härledas till postproduktionen av verket, men om Mann har sagt okej, så är det väl okej då. Fast inte riktigt, för visst finns här en del brus som inte ser bra ut oavsett vad den gode regissören vill och menar.

Byrån kommer, fram med vapnen


Värre är det med ljudet. Eller bättre? Mann har utgått ifrån att man skall försöka uppnå en så omfattande realism som möjligt och detta har även förts över till ljudbilden. Mann försöker sig på att simulera hur människan hör. Ibland hör man inte vad folk säger och ibland kunde talaren vara litet tystare. Vapenljud är för det mesta öronbedövande, men det håller inte riktigt i hemmabiosammanhang då man justerat ljudet för en behaglig dialog och följande scen med skottlossning får tavlorna att hoppa från väggen och söka skydd. Ljudbilden är, då det vill sig, mäktig och alla högtalare inklusive subben får jobba på högvarv, men i hemmabiosammanhang är ljudet inte helt optimalt. Det låter konstigt och även om man försökt nå realism i alla avseenden, så måste man ibland kompromissa och ljudet är något av de viktigaste elementen som måste vara okej för att filmen skall bli en förväntad upplevelse. Nu störde jag mig personligen inte så vansinnigt på vare sig bild eller ljud, men kände att det är kanske skäl för en förklaring. Hur dvd-utgåvan ser ut och låter känner jag inte till. Musiken och extramaterialet behöver man inte klaga på. Här finns det viktigaste med och musiken i Manns filmer har alltid varit tipp topp.

Ibland slår livets hårda sida till


Public Enemies är inget mästerverk, men den är åter ett gediget hantverk av Michael Mann och hans skådespelare. Som gangsterfilm kommer den aldrig att nå samma status som t.ex. Maffiabröder eller Heat. Mann kan det där med att göra stora scener, skottlossning och action. Denna gång skulle det dock ha behövts ett hjärta med i spelet, för filmen är ganska kalkylerande och fri från spänning. Med spänning menar jag katt- och råttaleken mellan Dillinger och Purvis. Saker händer, men de berör inte. Dock sevärd för detaljernas och stilens skull.

Melvin Purvis menar business


©Janne Ahlgren

Kundtjänst

info@discshop.se

Discshop Svenska Näthandel AB
Box 131 74421 HEBY

Nyhetsbrev

Facebook

Håll dig uppdaterad, följ oss på Facebook

Instagram

Följ oss på Instagram! Discshop Instagram

Trygg e-handel

Discshop.se är certifierad trygg e-handlare Läs mer

Prisjakt.nu

9.12 av 10 Läs mer

Pricerunner.se

4.7 av 5 Läs mer

15.30

Beställningar innan 15.30, skickas samma dag!

Fri frakt

Fri frakt när du handlar för över 800 kr!

Bonusprogram

Din stjärnstatus gör skillnaden! Läs mer

Öppet köp

14 dagars returrätt på alla köp Läs mer
© 1999-2021 Discshop Svenska Näthandel AB | Org.nr. 556604-9952 | Cookies
Adlibris | Bamba - Leksaker | Discshop.fi | SF Anytime