Fri frakt
Fri frakt när du handlar för över 800 kr!
15.30
Beställ innan 15.30, skickas samma dag!

Filmguiden

Saving Private Ryan - WW II, Gift Set

Fler recensioner
22 NOV 2004
Saving Private Ryan - WW II, Gift Set

Box med Saving Private Ryan plus två Dokumentärer.

5.0 - Recension av: Janne Ahlgren
Handling/Manus
Skådespelare
Regi
DVD-produktion
Musik

"Fortfarande chockerande, nu med briljanta extradiscar"

Recensionen av SAVING PRIVATE RYAN följer efter att jag kommenterat de andra filmerna som finns att hitta i denna Gift-set. Men vi börjar med samlargrejer och det kommer ett litet knippe fotografier som har anknytning till filmen och dess skapare. Dessa är riktigt fina och jag (= min bättre hälft) ramade dem i käcka ramar och de blev ett riktigt snyggt inslag i biokammaren. Sådana här grejer gillar entusiaster och samlare.

Första discen jag skådade var SHOOTING WAR, en dokumentär om fotografer och filmare mitt bland vinande kulor och svajande skyttegravar. Genom dessa modiga kan vi få en inblick i vad krig verkligen är. Och sekvenserna som visas upp är inget som man glömmer i första hand. Dessa filmare har varit där det värsta har hänt och vissa bilder fastnar så hårt på näthinnorna, att man har svårt att svälja. Producenterna har valt att fixa till ljudet i stridssekvenser och detta förstärker filmarnas ansträngningar. Och var sig händelserna tar plats i Europa eller i Stilla Havet, så är de skrämmande och får den mest inbitna krigsdåren att bli pacifist. Det är svårt att glömma en brinnande människa som går en pinfylld död till mötes utan att någon gör ett jota eller en japansk mamma som kastar sitt spädbarn och sig själv ner för en klippa bara för att hon är rädd för de amerikanska soldaterna. Eller en sekvens där en salva 20 mm kulor sliter en soldat i småbitar. Inget för de svaghjärtade, men detta är vår historia och jag anser att denna film borde visas i skolorna, för att ta glamouren ifrån krig.

Den andra discen heter PRICE FOR PEACE och är en mera amerikansk vinkling om vad kriget kom att kosta i förlorade liv, lidanden och ekonomiska katastrofer. Veteraner från Japan och USA kommer ihåg sina stunder ute på fältet och förklarar varför de gjorde som de gjorde. Försoning finns, men också hat som stannat kvar i 60 år. Åter varvas hemska scener från kriget ihop med personliga berättelser och man undrar hur dessa kvarvarande människor kan ha allt vett kvar i skallen. En japansk man från Okinawa berättar hur rädda de var då amerikanerna kom. De hade hört att amerikaner våldtar, torterar och dödar alla de får tag i och beslutet att döda familjen själv togs snabbt. Mannen berättar hur han och hans bror dödade sin mor och sina syskon för att slippa lämna dem i amerikanernas händer. Sedan kom de plötsligt och det var inte så farligt. Men då fanns inte familjen längre kvar. Mannens ögon visar en fasa trots att han nu 60 år senare håller sig lugn. Och berättelserna, en värre än en annan fortsätter och till slut är man helt uttömd på tankar. Man blir urholkad av att få höra dessa ohyggligheter och om någon skrattar åt dessa berättelser, så må jag säga att den personen behöver professionell hjälp. Snabbt! Så pass obehagligt är det, men samtidigt fakta från de personer som upplevt krigets helvete med egna ögon.

Så vidare till spelfilmen.

När jag för första gången kom i kontakt med namnet \"SAVING PRIVATE RYAN\", så var min spontana tanke att nu har Spielberg fortsatt att väva på dramagenren efter AMISTAD. Kanske behöver han trappa ner farten efter THE LOST WORLD. Och så fortsatte jag att vänta på Stevens kommande drama. På något sätt förträngde jag det faktumet att Spielberg kan nog säkert göra en krigsfilm. Också.

Sedan började man höra rykten om våldsamma och, nästintill, autentiska stridsscener som inte lämnar någon oberörd. Intresset vaknade igen. Jag har själv alltid ansett att de bästa och mest realistiska krigsfilmerna kom från Finland i form av OKÄND SOLDAT och VINTERKRIGET som båda lyckades med att skildra krigshelvetet på ett skrämmande verkligt sätt. Kan fantasipojken och den kommersiella guldregissören från Hollywood överträffa de hårt drabbade Finnarnas krigsepos? Knappast!

Och så blev det premiär. Danske Niels och jag bänkade oss i biografens mörker för att se vad det nu var som var så märkligt. Först lite Spielbergiskt vardagsdrama och sedan bröt helvetet lös. 20 minuter av död, blod, tarmar och skräck. En våldsam inledning på Normandies strand, Omaha Beach. Efter inledningen kände jag mig andlös och Dansken rullade med ögonen som om han träffats i ändan av en förlupen kula.
Tempot lugnar sig och själva berättelsen börjar. Stort skådespeleri varvas med bra dialog och häftiga (inte coola!) actionscener som alla är skakande och skrämmande. Filmen avslutas med en vansinnig konfrontation emot en tysk stridsdivision och tempot trissas upp i sama höjder som den var i början av filmen.
Och där skulle filmen ha slutat! Ni som ser detta epos på DVD: Sluta se filmen då man klipper till nutid igen, för sällan har man fått skåda ett större magplask än det som den amerikanska publiken vill se. Jag avslöjar! En gammal man står och gör honnör inför ett kors på den amerikanska kyrkogården i St. Laurent, Normandie. Totalt onödigt och stämningsförstörande. Amerikanskt sett ett bejublat slut, men de är ju som de är. Litet svaga för dramatisk patos! Skit i slutscenen och det gör jag med då jag poängsätter manus. Ni skulle ha hört Danskens tunga suck i slutet! D.v.s. han är för en gångs skull av samma åsikt som jag.

Lika historiskt som att Danske Niels och jag är av samma åsikt om något, är filmen historisk i många avseenden. För Spielberg betyder denna film en slutgiltig acceptans i filmvärlden en gång för alla. I och med SCHINDLERS LIST befäste han sin ställning som en stor regissör, men vissa trodde nog att resultatet kanske var en engångsföreteelse, ett lyckokast, då dramat AMISTAD inte nådde samma höga höjder. SAVING PRIVATE RYAN visar att han kan göra precis vad han vill. Och dessutom lyckas med vad han än gör.

Kameratekniken är revolutionerande på många sätt. Janusz Kaminski har använt handburna kameror för autenticiteten skull och sådant har man inte gjort i filmen som har en budget på närmare en miljard kronor. Man brukar ha råd att köpa eller hyra kamerastativ. Kaminski och Spielberg koordinerade kameraarbetet så att den delvis skulle spegla realitet och delvis provocera etablissemanget. Skakigt och suddigt. Inget Hollywoodstuk.

Filmen är inte svart/vit, men Spielberg lät tona här färgerna med 60\% för att slippa göra en \"glittrig\" krigsfilm. Här skulle det följas de spår som \"Schindlers List\" hade lagt grunden för. Många gratulerade Spielberg för den realism han visade i \"Schindlers List\". Gamla överlevande från koncentrationslägren påpekade att filmen var det närmaste man kunde komma verkligheten. I SAVING PRIVATE RYAN har veteranerna berättat att stridsscenerna är precis så realistiska som de kan bli utan att man själv är med. Naturligtvis har det funnits kritik mot att Spielberg använt sig av filmiska genvägar, klichéer och banaliteter, men faktum är fortfarande, att film alltjämt är en kommersiell underhållningsprodukt som ska generera pengar till upphovsmännen. Om man fyller en 3 timmar lång film med obönhörlig realism utan den där snabba vitsen eller det heroiska momentet, så uteblir publiken och filmen blir omnämnd som en underskattad klassiker. Något som inte gör producenterna glada. Man måste kompromissa i denna värld av alternativa realiteter. Men för mycket är för mycket och med detta menar jag slutet, som jag nämnde i början.

Skådespelarna i verket är alla av ypperlig kvalité. Tom Hanks i huvudrollen är bra, men litet för präktig, något som man kanske väntat sig också. Tom Sizemore däremot visar upp en sida som man inte väntat sig. Han dominerar. Matt Damon som Ryan är duktig och hans monolog om hans och brödernas hyss med en ful flicka i en lada är rentav hysteriskt bra. Även de mindre rollerna befolkas av dugliga skådespelare och en av dem, Vin Diesel, har skapat karriär i actiongenren och är snart aktuell i fortsättningen till PITCH BLACK. Eller kanske snarare prequeln till PB.

Om nu ramarna för det hela är ypperliga, så är manus mindre lyckat. Inte för att det är dåligt, men om man nu ska göra världen bästa krigsfilm, så räcker det inte till att göra en \"realistisk\" kopia av temat: \"Vår kamrat saknas, vi tuffa gubbar ska söka reda på honom trots att han befinner sig bakom fiendelinjer\". Men som sagt, ramarna är utomordentliga och som en dramaföreteelse i underhållningstappning fungerar det utmärkt.

Är då SAVING PRIVATE RYAN den ultimata krigsfilmen i den realistiska genren? Nix! Finnarnas filmer väger tyngre även om den, i jämförelse, minimala budgeten i dessa sätter hinder för filmskaparna. Där Ryan chockar med obehagliga bilder och en underhållande story, så tar Finnarna till den bistra pessimism, rädsla och dysterhet som präglas av den död som lurar i var och varannan skyttegrav. Något som enligt vinterkrigsveteraner dominerade mera än de välkoreograferade actionsekvenserna. Å andra sidan, vem vill sitta och titta på ett gäng pessimister i en barack som ibland går ut och avrättar ett gäng ryssar eller gör en skoningslös snabbraid bakom fiendelinjerna. För Finnar och tänkare fungerar detta, men för underhållningsknarkaren kan de mest realistiska Finska krigsfilmerna bli något tunga. Sevärda men tunga.

SAVING PRIVATE RYAN är sevärd hur man än vrider och vänder på saken. Hemmabiofolk pinkar honung då de hör ljudet och ser bilden. Bättre kan man inte ha gjort det om man så hade försökt. DTS-spåret med krigets hemskaste ljud får svaghjärtade att knapra på nitro och bilden i alla dess bleka skitighet kunde inte vara bättre. Då man ser detta på en stor duk hemma med massor av högtalarrörelser i rummet, så kan man få en liten bild av vad krig handlar om. Extramaterialet är passligt neutralt utan de snaskigast ryggdunkningarna och man får en bra bild av varför SAVING PRIVATE RYAN ser ut som den gör. Här finns en hel del information att hitta för de nyfikna och dessutom finns textning på svenska och det är ganska ovanligt då det gäller extramaterial. Likt filmen har även musiken växt på dessa år som den har varit ute på marknaden. Vackert, stort och ruskigt lämpligt i alla avseenden.

En mycket imponerande krigsfilm. Kontroversiell och nyskapande, en klassiker i modern tid!

© Janne Ahlgren

Kundtjänst


Discshop Svenska Näthandel AB
Box 131 74421 HEBY

Nyhetsbrev

Facebook

Håll dig uppdaterad, följ oss på Facebook

Instagram

Följ oss på Instagram! Discshop Instagram

Trygg e-handel

Discshop.se är certifierad trygg e-handlare Läs mer

Prisjakt.nu

9.12 av 10 Läs mer

Pricerunner.se

4.7 av 5 Läs mer

15.30

Beställningar innan 15.30, skickas samma dag!

Fri frakt

Fri frakt när du handlar för över 800 kr!

Bonusprogram

Din stjärnstatus gör skillnaden! Läs mer

Öppet köp

14 dagars returrätt på alla köp Läs mer
© 1999-2021 Discshop Svenska Näthandel AB | Org.nr. 556604-9952 | Cookies
Adlibris | Discshop.fi | SF Anytime