Fri frakt
Fri frakt när du handlar för över 800 kr!
15.30
Beställ innan 15.30, skickas samma dag!

Filmguiden

Self/Less (Blu-ray)

Fler recensioner
09 NOV 2015
Self/Less (Blu-ray)

Thriller från 2015 av Tarsem Singh med Ryan Reynolds och Ben Kingsley.

3.0 - Recension av: Janne Ahlgren
Handling/Manus
Skådespelare
Regi
DVD-produktion
Musik
Self/Less (Blu-ray) (recenserad)

"Provocerande idé som faller litet kort"

Människan har sedan sin uppkomst jagat efter evigt liv, d.v.s. gudomlighet, mer eller mindre. Då den där källan för evigt liv och miraklen uteblivit har man istället slagit kloka huvuden ihop och skaffat fram medikament och behandlingar som gör att även de mer realistiska vetenskapsmännen inte ser hinder i att människan kan bli 150 år gammal och att bli 100 år kommer i en nära framtid vara mer regel än undantag. I alla fall i västerländerna. De mindre ambitiösa tar till kniv, botox och silikon för att framhäva sin ungdomlighet, men lyckas sällan med mer än att framkalla skratt, att för en stund kanske se yngre ut och sedan ändå dö som en skrynklig individ, alternativt en ihjälspänd typ, då dagen för hänryckning kommer. Jo, livet är en sexuellt överförd sjukdom som alltid slutar med döden oavsett vad man hittar på.

Damian är rik men håller på att dö


Men synd den som ger sig. Det hela är ju ändå bara en naturlig process och sådana har människan omkullkastat sedan man hittade på kombinationen eld och kött. Människans tid är reglerad av kropp men i allra högsta grad av hjärnan och hjärnan är inget annat än en lagringsplats för funktion och kunskap. Vetenskapsmännen tävlar i att kunna flytta all denna kapacitet som en standardhjärna innehåller till en hårddisk för att så bevara människans alla minnen och hela liv. Tja, förutsatt att det inte finns en själ eller att själen också sitter i hjärnan. Vägen till att fånga upp hjärnans kunskap och lagra den gör det möjligt för de kloka - eller okloka - att placera kunskapen i en robot... eller en annan människa. Man behöver i runda slag sådär 2,5 petabyte utrymme, men med dagens teknikframsteg lär en sådan mängd snart kunna klämmas ner på ett kreditkort. Och då är vi förbannat nära evigt liv. Robotarna blir alltmer mänskliga och snart går det inte att skilja mellan androider och vanligt folk. Ja, sci-fi idag, men kanske inte så länge. För 50 år sedan hade inte folk travat på månen och sedan tog man sig dit med en dator som innehöll mindre kraft än en klocka idag, så framsteg görs. För att inte tala om att hamburgare kan odlas i petriskålar, att man kan odla fungerande njurar i laboratorium, att man kan flyga ett flygplan runt jorden med solkraft, att kall fusion är teoretiskt möjligt och att Higgs Boson partikeln kan användas till... ja, vad?

Tankesbytesapparaturen igång


Damian Hale (Ben Kingsley) är en man med oerhörda rikedomar och massor av makt, men han har drabbats av cancer och livet börjar lida mot sitt slut. Dock finns det folk som gärna tar en del av hans rikedom i utbyte mot att man tar och flyttar Damians tankar och kunskap in i en laboratorieframställd unga man vars hjärna inte ännu tankats med behövlig info. Damian nappar på erbjudandet men som den försiktiga person han är skaffar han sig vissa försäkringar i saken. Han betalar furstligt och förbinder sig att glömma sitt gamla liv, aldrig kontakta sin släkt eller kompisar igen. Han får ett helt nytt liv i stor komfort och i den nya kroppen börjar Damian trivas. Nu heter han istället Edward (Ryan Reynolds), en atletisk och frisk ung man. Han måste ta dagligen mediciner för att inte drabbas av hallucinationer, något som vetenskapstrollet Professor Albright (Matthew Goode) menar är vanligt då man byter kropp om också den nya kroppen är obegagnad.

Nya Damian skaffar sig nya vänner


Men så är ju saken inte. Kroppen är inte laboratorietillverkad och då hallucinationerna slår in ser Damian/Edward glimtar av ett liv som inte borde existera. Det visar sig att Damians nya liv inte alls är så fritt och oreglerat som han trodde och övervakning är bara förnamnet. Hänsynslöshet är ett namn till som Damian får erfara. Naturligtvis - och allt annat vore väl konstigt, detta är ju trots allt en underhållningsfilm - letar Damian reda på sitt gamla liv, inser att han har barn och fru och att dessa befunnit sig i den tron att Edward dött för en tid sedan. Hur ska Damian/Edward nu kunna ställa saker och ting rätt till igen? En kamp mot klockan och elaka hantlangare börjar och det kräver en hel del slughet och mod för att få saker och ting att klaffa så alla parter blir glada. Tyvärr blir det också klart för Edward/Damian att denna kroppsbytesprocess alltid leder till att den andra personligheten kommer att försvinna med tiden. Inte hemskt bäst, inte. Alltså måste man agera och det enligt motståndarens regler och metoder.

Ny kropp, men vapenskrammel förekommer ändå


Det är den indiska regissören Tarsem Singh som står bakom denna berättelse efter David & Alex Pastors manus. Singhs tidigare verk, The Cell, The Fall, Immortals & MIrror, Mirror har placerat honom i ett läge där han har visat sin visuella kunskap och sitt öga för viss spänning, men han har inte ännu skapat sig en stil som man kan anamma som Singhs-stil. Han är för ojämn för att vara riktigt övertygande. Ändå är hans tidigare verk ganska bra, rätt stiliga visuellt och medryckande, ja. The Cell är i själva verket riktigt bra, kanske hans bästa hittills. I och med Self/less tar Singh dock steget tillbaka och skapar en film som knappast skiljer sig från den breda massan av dramathrillers. Här finns inget som visuellt skakar om en och själva berättelsen är tämligen förutsägbar och enkel trots att man blandar in bihändelser som ska verka som förvirrande detaljer. Han instruerar sina skådespelare väl, men Kingsley och Reynolds kan nog utan direktiv också, så det känns litet som att gubbarna gör vad de vill och Singh nöjer sig med att hålla i logistiken. Här saknas bestämdhet och struktur. Det känns som att regissören inte riktigt orkar bära fram de självklarheter som en fantasi som denna borde innehålla och slarvar med detaljer som petnoga åskådare nog lägger märke till. Som om inte kroppsbyte redan vore kontroversiellt i sig, men då man klart missar detaljer i detta byte, så står det klart för mig att man inte tänkt igenom det hela med behövlig intensitet.

Tid för en puss eller två


Self/less är en film som inte är originell och bara det ställer ju krav på att behandla ärendet med respekt och nya idéer. John Frankenheimer knypplade ihop en film som heter Seconds 1966 och är nog så nära Self/less i upplägg... samt 10x bättre. Dock är filmen idag 10 x bättre än Freejack från 1992 som också leker med samma idéer. Dagens film är alltså inte dålig, men den vet inte vad den ska föreställa; en Ryan Reynolds-maskin, en actionfilm, ett drama, en filosofisk fundering eller en sci-fi-historia. Oavsett vad man väljer är filmen ofullständig och tyvärr ett praktexempel på en film som drar varje genre den vill representera ner i dyn. Self/less kunde ha varit en briljant sci-fi, men det är en dålig sådan. Filmen är ett habilt drama och en ganska medioker thriller. Man kan väl beskriva den bäst som lättviktsunderhållning med en tungviktstematik. Men jag tittade på filmen med visst intresse och trots att den visade sig vara nonsens, så visade den sig också vara en stunds divertissemang som man inte riktigt kan kalla för bortkastad tid. Nej, den är nog värd en titt om man vill roa sig med tanken om att leva vidare och leva i evighet. Kanske man rentav kan få vissa moraliska aspekter att tänka på och kanske kan filmen hjälpa till att inse att man kan inte fuska och lura naturens gilla gång.

Gamla allierade försöker stå till tjänst


Nämen, där ligger ju en sån som jag!


Blu-rayn är helt okej i ljud och bild. Jag kunde inte egentligen se något som störde det visuella och ljudet kom ur olika riktningar som det var tänkt. Extramaterial finns inte alls och musiken i filmen är som filmen... medelmåttlig.
Self/less är en film som man säkert kommer att se på betalkanaler förr eller senare tre månader i rad på olika tider och som kommer att hamna bland filmer som någon klok rekommenderar... men bara för att dessa kanaler sällan har riktiga höjdare att komma med. Self/less är en film i tiden, men också en rulle som kommer och går. Kanske en för folk som gillar att tänka på olika filosofiska aspekter i problematiken och hitta så många fel som möjligt för sin egen underhållnings skull. Vad vet jag?

Professor Albright får knapra på piller, han också.


©Janne Ahlgren

2015-11-09 13:07
MICKEA: En lite kul detalj är att Damian Hales guldöverdragna lägenhet i verkligheten är Donald Trumps lägenhet och den ser verkligen ut så där. http://www.idesignarch.com/inside-donald-and-melania-trumps-manhattan-apartment-mansion/

Kundtjänst


Discshop Svenska Näthandel AB
Box 131 74421 HEBY

Nyhetsbrev

Facebook

Håll dig uppdaterad, följ oss på Facebook

Instagram

Följ oss på Instagram! Discshop Instagram

Trygg e-handel

Discshop.se är certifierad trygg e-handlare Läs mer

Prisjakt.nu

9.12 av 10 Läs mer

Pricerunner.se

4.7 av 5 Läs mer

15.30

Beställningar innan 15.30, skickas samma dag!

Fri frakt

Fri frakt när du handlar för över 800 kr!

Bonusprogram

Din stjärnstatus gör skillnaden! Läs mer

Öppet köp

14 dagars returrätt på alla köp Läs mer
© 1999-2021 Discshop Svenska Näthandel AB | Org.nr. 556604-9952 | Cookies
Adlibris | Discshop.fi | SF Anytime