Fri frakt
Fri frakt när du handlar för över 600 kr!
16.00
Beställ innan 16.00, skickas samma dag!

Filmguiden

Star Wars - The Force Awakens (Blu-ray) (2-disc)

Fler recensioner
27 APR 2016

"Slut med handelstjafs, in med action och känslor!"

Och då var lyckan gjord, årets mest efterlängtade film sedd i hemmabiografens lugna vrå (haha, yeah right... lugn... not!). Star Wars VII: The Force Awakens såg jag igår och detta är vad jag tyckte... helt spoilerfritt, jag avslöjar inget av handlingen alls! Detta ska man se själv:

Då man tar en franchise utan dess like, en älskad serie äventyr som existerat i snart 40 år och sparkar igång det hela igen med nytt bolag bakom pengarna, nya gubbar bakom kameran och nya ansikten framför, så isar det i ådrorna på många. Jag personligen fick lindrig krupp då jag hörde om att Disney köpt Lucasfilm och att George Lucas själv skakade av sig ökendammet och satte sig på en så obegripligt hög madrass av pengar att få länders BNP når sådana höjder. Skulle en älskad serie rymdopera nu förstöras av Pocahontas-folket? Ska Lucas bli pensionär på riktigt? Är världsböckerna helt i oordning? Kanske...?

Huvudkaraktärerna BB-8 och Rey


Men se icke. Disney vet värdet på Star Wars och vet också att om man förvaltar det nya ägarskapet väl resulterar detta i obegripligt höga vinster... och det är ju det som filmbolag lever på. Tillfället skulle inte schabblas bort. Man såg till att skaffa fram en av moderna tiders mest effektiva och fantasirika regissörer, J.J. Abrams vars mentor och förebild är Steven Spielberg och som personligen rekommenderat J.J. till jobbet. Herr Abrams har inte misslyckats med just något alls under sin karriär även om allt inte varit helt hundra. Abrams är ett säkert kort och med honom följde en massa andra säkra kort till.
Man plockar fram Lawrence Kasdan för att skriva manus efter en snabb idé av Michael Arndt och Kasdan har redan slipat sina kunskaper i ämnet och skapat i serien Star Wars kanske den av publiken mest uppskattade filmen hittills, nämligen Episode V 1980. Avvikande åsikter finns naturligtvis, bl.a. min åsikt.

Action, action och mer action!


Det musikaliska sköts åter av John Williams som redan skaffat sig en Oscar för Star Wars och vunnit ytterligare 4 guldgubbar samt nominerats tre ziljoner gånger för samma kunskaper.
Ur naftalintunnan gräver man dessutom fram originalfilmernas pensionärstrupp bestående av Harrison Ford, Carrie Fisher & Mark Hamill utan att på något sätt glömma C3P0, Chewbacka eller R2-D2. Käpp och krycka åker nästan fram och ordet rollator figurerar i tankarna nu och då.
Vissa andra roller bemannas av folk som har hjälte/storskurk skrivet i sina pannor per automatik; Max von Sydow, Simon Pegg (om man kan hitta honom ;-)), Andy Serkis (animerad), Gwendoline Christie (i full plåtmundering)... Daniel Craig (om man kan hitta honom) och ganska färska ur skådespelartryckeriet har man gallrat fram nya superhjältar såsom Daisy Ridley, Oscar Isaac, Adam Driver, Domnhall Gleeson, John Boyega....
Vad kan gå fel?

Den nya ondingen är illa nog släkt med vissa pensionärer i filmen


Nada, niente, nothing, τίποτα, 沒什麼, niets, ничего, dim byd...inget alls! Jag säger det rakt ut: Star Wars - The Force Awakens är den näst bästa filmen i serien och överträffas i berättelse bara av första filmen, Episode IV. Tekniskt överträffar den alla andra filmer som överhuvudtaget finns i genren. Här finns lagom med allt - humor, flams, försök till romans, intriger, karaktärer, action, djupare mening, bestörtning och allt det där som gör en Star Wars-film sevärd. Men så kommer vi till den där känslan av att allt ändå inte är helt superperfekt. Nu har jag sett filmen 3 gånger och extramaterialet därtill och jag beundrar det jag ser samtidigt som jag finner mig en aning kluven i att ge fulla poäng till upplevelsen. Jag gör det i alla fall, men med viss tvekan. För har vi inte egentligen sett allt detta förut? Är inte Star Wars VII: The Force Awakens egentligen en nyinspelning av IV med litet twist och pimp? Det är ingen hemlighet att Abrams & Co har oblygt velat fånga originalfilmens stil och stämning och i den meningen lyckas man mer än väl. Filmen är hypermodern men har en aura av gammaldags filmskapande i sig. Man har spelat in det hela på vanlig film istället för digitalt och man har skaffat fram fotografen Dan Mindel som är en nära allierad till Abrams och kan allt det där med att skapa stil och känsla. Även klippteamet kommer från Abrams stall och om man gillar mannens tempo och actionvision, så har jag bara bra saker att säga om det hela. Men helt originell är storyn inte... egentligen.

Snyggt, snyggt, snyyyggt!


Produktionsdesignen kommer från Rick Carter som är Spielbergs och Robert Zemeckis favoritformgivare och han vet hur man ska skapa en version av film som är trogen originalet. Jösses vad han lyckas väl. Och som socker på toppen har vi ännu Dennis Muren som sett till att alla visuella effekter håller stilmässigt samma wow-/herreminjee-känsla som originalet bjöd på. I Star Wars VII: The Force Awakens är han konsult men hans input är av stor betydelse.
Och Abrams suger i sig gamla tiders känsla och ympar in i sin regi adrenalin i sådana mängder att man tappar andan. Här går det undan och det vi ser är enastående snyggt. Enastående. Men det finns ett pris att betala. Abrams är inte dum. Han måste balansera mellan vinstkrav, krav på ett välförvaltat arv och en hel del nytänkande också. Han lyckas, men mitt i all vettlös beundran inser jag att Abrams spelar på säkra kort och vågar sig inte utanför mytologins inställda gränser. Jag menar inte att Abrams är feg, men jag anser ändå att han kunnat förnya sagan en aning mer, precis som han gjorde med Star Trek utan att rubba den delikata balans som fansen eftersöker. Vi får helt enkelt det vi vill ha, varken mer eller mindre, och det i sig är bra, men som sagt en aning oväntat av en regissör som är känd för att kunna ta i om det behövs.

Man blir så glad och rörd att man vill nästan grina då man ser dessa två igen.


Låt oss betrakta en aning skådespeleriet och skådespelarna. Mark Hamill finns med i sekunder, men hela filmen handlar egentligen om sökandet av den gamle Jedi-mästaren. De sekunder han är med är dock kraftfulla, så inget mer om honom. Harrison Ford som Han Solo är helt enkelt perfekt och att ens drömma om någon annan i denna roll är helgerån. Han spikar sin roll precis som Peter Mayhew/Joonas Suontamo som Chewbacka. Mayhew är gammal och skröplig och Abrams har importerat en lång finne som tar över hårbollens roll nog så väl. Den första skakiga upplevelsen kommer då Carrie Fisher visar sig. Hon har då inte åldrats med värdighet och hennes frånvaro från filmvärlden märks. Hon ger ett ganska skakigt intryck, men med tiden ser man att inte ens hon går att ersätta i dessa sammanhang.
Daisy Ridley är filmens egentliga huvudperson och denna unga engelska på futtiga 24 år genomför sin roll mer eller mindre perfekt. Hon visar att skådespeleriet mellan första och sista filmen i franchisen har förbättrats ungefär 100%. Det enda som störde mig en aning i Ridleys performans var att hon liknar alldeles fruktansvärt mycket Keira Knightley i unga dagar. I synnerhet då hon ler och skrattar är hon en kopia av stora mått. John Boyega som den avhoppade stormtroopern Finn är också bra, men bleknar (ursäkta uttrycket) i jämförelse med Ridley. Adam Driver har fått uppgiften att mantla Darth Vaders elaka mantel och gör det med bravur. Under masken finns en människa som är sårbar, men mörkret kallar hårt och Driver visar att han är en skådespelare som tar sin uppgift på allvar. Precis lika skrämmande som Darth, men dessutom mer brutal. Dagens överspel erbjuds av Domnhall Gleeson, men klart att man behöver en yvig skurkgeneral för att hålla koppling till George Lucas gamla stil. I stora drag är Star Wars VII: The Force Awakens en välspelad film hur man än ser på saken och helt klart den bästa i hela franchisen då det kommer till artisteriet.

Mark Hamill tillhör också den ganska slitna truppen skådespelare, men är av betydande karaktär


Film är bäst hemma i hemmabiosalongen, men hajpen och förväntningarna gjorde det värt mödan att masa sig till biografen då det bekom sig. Två gånger. Applåder före och efter. Jag såg inte en besviken min och jag hörde inte en enda negativ kommentar. Jag anade tårar av lycka och själv fick jag hosta bort klumpen i halsen och diskret gnida mig i ögonen. Detta var en fullträff. Fullträffen blir än mer bättre då man får se det hela i sin egen hemmabiograf där ljudet är perfekt och bilden så väl kalibrerad som man bara kan önska. Disney & Co har hittills aldrig släppt en dålig utgåva och det får vi inte se nu heller. Låt oss vara helt klara på att ljud och bild är av referenskvalité i alla avseenden. Jag kan inte begripa hur bilden skulle kunna bli bättre utan att vara i 4K och 3D. Och det kommer tids nog. Ljudet går från högsta pip till infrabas utan några som helst hack och host. Jag blev mäkta imponerad. Surrounden är superaktiv och att jag till början grämde mig över att Dolby Atmos saknades var inga problem alls då det kom till kritan. Lysande ljudupplevelse. Musiken av John Williams sitter fortfarande som handsken och som körsbäret på toppen av gräddtårtan finns extramaterial som verkligen inte går av för hackor. Lullullet finns på en extra disc och där hittar vi ett par timmar av godbitar varav 1 timme och 10 minuter är rent guld för tekniskt intresserade fantaster. Bakom kulisser finns det gott om, så att säga.

Och så gamla skrothögen Millennium Falcon. Ett måste!


För mig erbjöd Star Wars VII: The Force Awakens det som en perfekt underhållningsfilm ska erbjuda: En stund som man älskar att befinna sig i, en stund som smeker öga och öra, en stund som låter mig glömma vardagen, omvärlden och för en kort tid befinna mig i vad som kanske skulle kunna beskrivas som paradiset. SW7 gav mig - och fru A - dryga två timmar bottenlös njutning. Jag är i extas - kanske inte så objektiv som jag borde vara, kanske inte så kritisk som jag borde vara, men kanske det är okej att för en gångs skull bara njuta och glömma att på utsidan finns det en värld som håller på att sluka oss med hull och hår om i inte tillåter oss att distansera oss ibland. En stund. Filmen är inte perfekt i alla avseenden, men som den är nu, så kan jag knappast ens komma ihåg en annan film som skulle ha fyllt mina förväntningar så väl. Är man SW-nörd så är man och då kan man inte vara neutral. Så bryr jag mig? Nej. That´s about it.

©Janne Ahlgren

2016-04-24 12:15
pibac: Har nu sett alstret två gånger. Gillar definitivt filmen. Det jag ändå tycker är att det är för mycket Carbon Copy på de äldre filmerna. Sen har vi det här med logik. Jag vet att det inte har med S/F att göra men ändå... Millenium Falcon har stått i öknen i antal år och är magiskt fulltankad och all ammunition lika magiskt laddad. Två helt ovetande hjältar hoppar in och kan efter några sekunder bemästra skeppet bättre än Han Solo. Det måste väl ändå finnas någon gräns. Man kan ju hoppas att de två senare filmerna kommer med något originellt.
Svar från Discshop:  Så sant, men en saga vore inte en saga om allt var realistiskt ;-)   /Janne
2017-03-29 21:00
muppet: Hur mycket fick du av Disney för att skriva den här lögnen?

Kundtjänst

info@discshop.se

Discshop Svenska Näthandel AB
Box 131 74421 HEBY

Nyhetsbrev

Facebook

Håll dig uppdaterad, följ oss på Facebook

Instagram

Följ oss på Instagram! Discshop Instagram

Trygg e-handel

Discshop.se är certifierad trygg e-handlare Läs mer

Prisjakt.nu

9.12 av 10 Läs mer

Pricerunner.se

4.7 av 5 Läs mer

16.00

Beställningar innan 16.00, skickas samma dag!

Fri frakt

Fri frakt när du handlar för över 600 kr!

Bonusprogram

Din stjärnstatus gör skillnaden! Läs mer

Öppet köp

14 dagars returrätt på alla köp Läs mer
© 1999-2020 Discshop Svenska Näthandel AB | Org.nr. 556604-9952 | Cookies
Adlibris | Bamba - Leksaker | Discshop.fi | SF Anytime